lördag 31 oktober 2009


Allhelgonadagen


Frostglittermorgon med sol och höst-rött.

Red Åvik. Barbacka med träns. Tränsade knästående, det tog en stund. Likaså tog uppsittningen tid. Att stå stilla vid brunnen exakt som jag behövde för att komma upp behövdes det lite dialog kring. Åttor runt tunnor. Ganska kvickt fattade han åttans koncept och vi kunde göra åttor med skänkelvikningsliknande mellandelar. Tio steg fram och tio steg bak. Väldigt mycket framdelsvändning/flytta rumpan à la Parellis disengage hindquarters. Red också ut lite och konstaterade att Åvik inte mer ska få sina två smakdecilitrar om dagen av havre. Häststackarna fick hjärtklappning när en av grannarna kom gående med sin hund. Jag fick en säck svart havre och tänkte att det kunde de väl äta upp som godis. Tror inte det. En och en halv timme Åvik


Lite frittfölj, inkallning med Manno på vägen ut i hagen.

fredag 30 oktober 2009





Mera fri fredag

Thea och Otto har varit på Nyboda Kör och Dressyrstall och ridit sin riddarträning igen. Det var nog mer rid än riddarträning, men utmärkt. Otto är en frimodig ryttare på den lille fine Falcon, men för Falcons skull så får Otto nog öva på lite mindre hjälper än att vifta mindre med armar och ben åt alla håll och kanter. Falcon är en fantastisk ponny och Andreas är en god förebild för Otto, tror jag.

Thea fick rida en väldigt välskolad halvblodsfarbror. Svår klasshäst i både hoppning och dressyr. Det är inte lätt att rida en så lyhörd herre när man inte vet hur man kommunicerar, men de sista minutrarna fick Thea och hästen till det. En fröjd var det att se dessa två välskolade hästar. Nu behöver bara Otto och Thea komma ikapp i skolningsgrad.

Jag red åttor hemma på Manno, freestyle, runt bilen och balarna. Det gick bra! Därefter lite bakdelsvändning fast spinnliknande, fick till det så snabbt att jag hamnade nära på hängande i knävecket.

Kall kväll och dags för nattfodring av hästarna.

Hästandet i veckan har annars varit liberty i fem minuterspass om morgonen med både Åvik och Manno. För Åviks del har det handlat om att komma på inkallning fast jag har sticken fast klämd under armen. Manno över på att rör sig bort från mig och circling. En afton var det också mycket stretching, rykt och morötter.

Allhelgonahelgsledig








foto: Thea, Otto och mamma

15 minutes of fame

Jag har ingen skam i kroppen och vill gärna ha ett tält på Hovdala 2015, så här är det första pressklippet. Det är från den gången när journalisten frågade mig om Hässleholms kulturliv. Bilden föreställer mig och en kostymskiss till vårens monstermusikal.

"Alla är lika värda" - Lokaltidningen Avenyn-Hässleholm:


MUSIKAL. I vår sätts en musikal upp där Ulrika Mickels Nords elever medverkar. Den handlar om rädslor. Foto: Maria Holm

'Alla är lika värda'

Ulrika Mickels Nord har ett drömprojekt

HÄSSLEHOLM. I veckans Röda Tråden svarar dramapedagog Ulrika Mickels Nord på frågan: Hur vill du utveckla Hässleholms kulturliv?

– Jag gillar att leka och testar och hittar på hela tiden. Det är inte så farligt om det inte går bra, säger dramapedagog Ulrika Mickels Nord som arbetar på Norrängsskolan.

Ulrika Mickels Nord har arbetat som dramapedagog på Norrängsskolan i två år. Hon har elever med diagnoser inom autismspektat med lindrig utvecklingsstörning på nationella programmet. De har problem med att läsa andras kroppsspråk och uttrycka sig med sitt eget.

I små grupper har eleverna som är i åldern 16-20 dramaövningar och spelar musik, för att förstå sig själva i grupp och hur en grupp fungerar genom att uttrycka sig kreativt och konstnärligt.

- De har gjort stora framsteg; sjungit, interagerat, klarat av stress; ja gjort allt det som anses svårt. Det går fantastiskt bra. Vad jag känner till finns inte undervisning i den här formen på någon annan särskola i södra Sverige.

Drömmer om ett cirkustält

Vad gäller kulturlivet i Hässleholm eftersträvar hon ett kulturliv där flera grupper av invånare deltar i samma projekt.
– Jag har en dröm som jag skulle vilja förverkliga om fem år; ett cirkustält vid sidan av trädhuset på Hovdala. Med särskolan, lantbrukare, människor med olika etnisk bakgrund och olika åldersgrunder, amatörer, professionella, djur och musik och en eldshow med brinnande objekt på Finjasjön. Cirkustältet ska vara ett belgiskt i rokokostil.

Meningen är att många människor ska skapa och ha kul tillsammans, sen spelar det inte så stor roll vad de gör.

Den 4 maj sätts en specialskriven musikal upp på Kulturhuset med hennes elever.

– Den handlar om mod. Vi pratar mycket om rädslor och om rädslan att inte vara ok. Men alla är lika värda, som det står i FN:s deklaration. Frågan går vidare till Birgitta Lowén: Hur har du kunnat hålla drömmen om teater vid liv?

En del saker är kanske inte exakt som jag sagt, men på det stora hela: Tält på Hovdala och musikal i maj!

Det intressanta är att i papperseditionen, det ovan är från nätet, var det kortfrågor typ: familj, smultronställe, favoritfilm och senast lästa bok. På familj svarade jag mina två barn och min framtida make och hans två barn. Dels för att jag inte tycker om att kalla R min pojkvän. Vi är 43 år och ingen av oss kvalar som flicka eller pojke längre, dels för att vi har pratat om att gifta oss någongång i framtid. Så nu när jag träffar folk, undrar de: när ska jag gifta mig i stället för att tycka att cirkustält på Hovdala är underbart.

Kanske ska jag påstå att jag planerar in brölloppet i tältet, så måste alla engagera sig i projektet med teater och cirkus och hästar om de ska kunna komma på brölloppet?

måndag 26 oktober 2009

Morotsmåndag

En halv timmes morot-liberty i stallgången. Försökte lära Manno att göra en vändning ett helt varv fast jag står still. Vi har en del kvar att jobba på och det är nästan trångt i stallgången, men det enda stället jag ser honom på. Ute är det totalt skånskt lermörker. Både Åvik och Manno gjorde lite sedvanlig morotsstretching. Massage och mys också. Mys betyder i detta fallet en trött Ulrika som står med huvudet mot en ätandes Mannos kors och kliar honom vid svansroten med den ena handen. Den andra handen och armen ligger över Mannos länd för att hålla Ulrikan uppe.

Så är det i måndagens mörker.
Jag tycker mycket om mina hästar och längtar efter mina barn och är alldeles för trött för att röja i köket och veden är slut och den nya veden har inte kommit än för vedmannens vedmaskin är sönder och jag orkar inte börja tänka på vinterdäck och om allt vill sig ska vi hälsa på en kompis från förr till helgen som bor vid fyren i Smygehuk.
Så är det i måndagens mörker.

Mörker & mocka

Mörker. Mocka.

Jag börjar urarta. Det här är bloggen: Mörker & mocka.

Skulle göra saker på datorer på jobbet idag. Tre gånger hängde sig dator-skräpet. Tre olika datorer och hela jobbet försvann in i något digitalt töcken. Jag ville bara ropa:
- Dö PC, dö!

Eller kanske tvärtom, för det var ju dö och lägga av som de gjorde, de tre PC-arna.

Önskar mig en iMac på jobbet. Önska kan man ju alltid göra.

Väldigt bra är väldigt fina bilskroten, som lånade mig en bil, lagade avgasrör och nästan inte tog betalt. Det gör livet lättare för en människa med trasig bil dagen innan lön. Jag ska nog köpa med mig hundgodis nästa gång jag ska till skroten. För jag har sett att andra tar med kakor och tårtor, men det är ju faktiskt mest hundarna som äter av det goda.

Mörker & mocka.

söndag 25 oktober 2009

det går inte

som man tänker sig alltid. Just nu går det framåt i ultrarapid. Bättre än bakåt och det är vackert ute. Håll till godo med skånsk höstsöndag.


Hästandet var inte mycket. Men jag har vilat. Det är också viktigt.

lördag 24 oktober 2009

Ohäst-helg och olovlig vecka

Inte mycket häst. Igår fokuserade jag på att få volvon fixade. Något small och ven i den på ett ororväckande sätt. Oljudet överröstade till och med det något mindre bra fungerande avgasröret. Det ordandes på skroten, av en praktikant. Det tog god tid men skrotnissarna bjöd på fika och sig själva, så det var bra ändå. På måndag får jag dessutom lämna volvon där och låna en skrotnisses bil för att köra till jobbet. Det är ju olov för oss lärare. Volvon ska då få ett bättre begagnat avgasrör.

Jag ska dessutom inte gå på föreläsningar eller skriva manus till musikalen på olovsmåndagen, utan klippa ihop överblivet material till reklam för skolan. Norränggskolan är värd för studiedagen på tisdag för särskolor i Skåne om betyg, både grundsär och gymnasiesär från hela regionen kommer. Så manusförfattandet är uppskjutet en dag.

I torsdags var det morotsstretching och annat skoj med barn och hästar i stallet. Manno drällde runt och försökte stretcha på egen hand för att få morötter och puffade på barnen när de inte gav honom morötter trots idogt stretchande från hans sida.

Det är vackert, höstlöv i alla färger. Jag har satt upp min pärlspont i köket och målat den grön.
Genom fönstret ser man Ottos hoppboll som flyttat in i ett hönät och blivit hängande riddare i ett träd.

Så nu är det en liten stunds dagsljus kvar och hästeridags, innan jag lyxigt nog är bjuden till middag ikväll. Mat är som bäst när någon annan lagat den.

Och imorgon ska jag och R bygga diskbänk. Därefter städa och återställa och sedan tid till ett liv med roligt hästeri.

R är nästan frisk och det konkursade företaget köptes och han fick jobbet igen, så nu är livet lättare igen.

Aldrig trodde jag att jag skulle tänka det, men jag längtar efter att få diska. Papptallrikar och avsköljningar i handfatet är inte kul i längden.

onsdag 21 oktober 2009

Hästeri

på miniminivå. Mocka. Lös häst. Inkallning i box. Tack och hej.
Gudars skymmnings så trist, när hästeriet blir reducerat till mockning.
Snart helg. Snart fredag. Snart sluta tidigt och dagsljus och häst och tid i timmar.
Fast till helgen behövs det krafttag med kök också.

Jag behöver krafttag på många fronter, kan jag säga utan att ljuga.

Ingen måtta

Idag är jag trött, sliten och nu också kolossalt avundsjuk. Detta klipp, eld, hästar, spänst och jag som kan snurra in mig i grimskaftet när jag rider med handhäst. Fast en del finns det ju där att stjäla redan nu. Jag, teatertjuven.



Jag tycker nog att den vita hästen liknar Z i dagens inlägg. Så det blir väl något liknande i teatertältet 2010!

tisdag 20 oktober 2009

idéer på hyllan

Hittade klippet hos guldkornsfinnaren Ari.

Jag hittat helium och ballonger och ska beställa så det räcker och blir över. Bäst kanske att kolla med scenansvarige Tommy på Hässleholm Kulturhus, vad han säger om helium på Kulturhuset. Men det borde inte vara problem.

Det är så spännande. Nu letar jag billig svart tyll. Massor.

Här kan man se en kortfilm som mina elever på det nationella programmet gjort idag och tävlar med i "Languages in my life". Heja oss! Man kan vinna workshop i Stockholm, med resa och övernattning. Tävlingen är öppen för alla under 19 år.

mörkerträning

Trött som tusan. Fick sova en stund efter jobbet. Mörkt när jag mockade. Tidigare i år hade jag Manno med mig i mockandet och fixandet. Jag satte fast grimskaftet i mina byxor. Idag var det någon lösare variant. Ingen grimma och grimskaft, men godis i fickan. Manno hängde på hyggligt. Dessutom provade vi lite gå tillsammans till ställen som jag bestämt. Mörker och lös häst gör det lite mer spännande. Några gånger gick det så där bra som jag vill. Några gånger fler än smickrande gick Manno och betade i stället. Till slut gick han in i stallet.

Vi mockade och prövade runt i mörkret i trekvart.

måndag

Mannos hästarbetet bestod i att gå med på svamptur i skogen. Nu när jag träffade mer vanligt tränade häster i fredags, var det skönt med en som man kan ställa på vägen medans man plockar svamp och som kommer näär jag ropar när det är dags att gå vidare. En liten, liten kantarellskörd blev det.

På kvällen blev det lite liberty, för Manno stod med spetsade öron och var beredd i sin box i stället för att äta hösilaget. Manno är verkligen beredd att göra det mesta för en godis. Nu har vi hans favorit, för Lokalföreningen hade slut på morötter. Favoritsorten innehåller tvivelaktigt mycket sirap, melass och väldigt lite morot, men är mycket motiverande.

Funderar på hur jag ska hantera hans godis begär och vad som är lagom och hur mycket jag kan begära innan det är dags för belöning. För lite ansträngning för Manno gör honom pushig och för svårt att förstå gör att Manno tappar intresset.

Och så längtar jag efter att rida.
På lovet inbillar jag mig att det kan bli tid att tänka ut hur allt ska hinnas med.

Nu jobb.

söndag 18 oktober 2009

Söndag

Otto riddartränade lite på Manno, men det var svårt för Otto och Manno, tills jag kom på att jag faktiskt kan dirigera Manno från marken. Då blev det lättare för Otto att vara riddare. Jag tror att Manno blir osäker och inte vet vad han ska och det gör honom till en segis. För när jag skickade honom hit och dit med sin lille riddare på ryggen började han kliva på framåt med energi. Så mycket energi att Otto tyckte att han blev för guppig att rida.

Jag red också, gjorde små, små travsvängar. Typ halva 3 metersvolter. Det gladde mig att det gick. Dessutom gjorde vi något som var som en galopppiruett fram och en spinn bak. Åt vänster gick det bra. Det var inte riktigt meningen, från början. Men kul.

Igår lite häst, mycket bröllopp. Jag kom i precis i klänningen. Det var ett par tre kilo kvar för perfekt passform, men jag fick plats. Bruden var vacker, brudgummen glad, champagnen var god, precis som hjorten i huvudrätten och min bordsgranne trevlig. Idag är jag trött.

Hittade detta hos Ari. Jag visar det också. Ska nog knycka en och annan formidé. På höstlovet ska jag ju skriva klart manuset till musikalen som har premiär tisdagen den 4 maj kl 19.00 på Kulturhuset i Hässleholm. så jag behöver idéer och helium. Var köper man helium? Och ballonger till helium? Helst blå, oranga och lindblomsgröna glansiga ballonger.




fredag 16 oktober 2009

riddare och annat

Idag har Thea och Otto ridit som riddare för första gången.
Thea red en liten fux, som nog inte var helt lättmanövrerad, med tanke på hennes kropp. Fast nästa gång så kanske Thea skulle få prova en gammal läromästare, som jag tror hade gått svårklass dressyr. Det ser vi fram mot, för Thea tyckte inte riktigt att det var hennes grej och att det var svårt med den lilla spända hästen. Nu när jag tittar på (den minst suddiga) bilden ser jag att fuxen ser ut att vara passgångare dessutom. Det märkte jag faktiskt inte där.

Otto hade bättre tur och fick välriden welsh vid namn Falcon, fantastiskt fin liten häst. Sällan har Otto sett så glad ut som när han fick slå med sitt svärd på den där tingesten som hade en sköld. Jag vet inte vad saken heter, men syns bakom Otto och Falcon på bilden.

Lektionen gick bra och jag tror att Thea och Otto får en bra kompleterande häst och ridträning på Nyboda. Lite knepigt är det ju, när man är van vid hästar som följer när man går och stannar, att leda mera vanligt tränade hästar. Men det kan vara bra att veta att alla hästar går inte att parkera i stallgången och man kan oftast inte låta bli att hålla i grimskaftet när man leder eller förvänta sig att hästen står där man ställer den eller kommer på inkallning när den lufsar runt lös. Det ska bli spännade att se hur Katarina och hennes son Andreas, båda rara och varma människor, utvecklar träningen för Otto och Thea.

Annars har hästandet i veckan bestått av lite liberty på mörka morgonkvisten. Det har varit frost, kallt och vackert.



Hästarna verkar må bra på det stora hela, även om Manno verkar lite leksugen. Han springer in i play pennen när jag kommer ut och vill leka och veckan har bara varit ett långt race med möten och arbete och dålig sömn.

Fast det var inte riktigt sant. För i onsdags var jag i Malmö på "Instead of Gospel" tror jag det hette och det var fantastiskt med ett underbart 14-manna-band, tight och kreativt och kul och gamla kompisar som jag inte sett på många långa år. Som att komma hem, lite, att möta sina likar och människor som undrar vad jag gör för teater och vill gärna skulle jobba med mig igen. Balsam på en trött pedagog.

Och så har jag med kollegan Christel startat kulturtorsdagar för ungdomar och unga vuxna med autismdiagnos i Klinten i Hässleholm. I torsdags gjorde vi en liten, liten kortfilm. Det blir mer. Det är ett av drömfröna som ska växa till en bukett fantasteri med cirkustält på Hovdala.

En slitig vecka, men utan dygna växer det sämre.

En pärla i geggan vid grinden.

måndag 12 oktober 2009

dagens fotoskörd





och en suddig Manno.

Spontan-liberty. När jag kom ut i hagen gick Manno in i play pennen. Så jag plockade två äpplen och vi körde lite trav, spring efter mig, sänd i galopp. Det gick bra, fast jag var klädd i kjol och klackar och egentligen skulle fota träd. Förmodligen så hade den roligaste bilden varit på mig. Jag försökte fota Manno över axeln, för en bild av fritt följ, men ingen av oss kom med på bild.

Obarnvecka


och jag längtar efter dem, Thea och Otto.

Det vill jag se:

"...Det vare sig avel, dressyr, hoppning, western, körning, promenadridning eller försäljning. För oss spelar inriktningen ingen roll eftersom det fundament vi ger hästen är multidimensionellt. Det betyder att vi förbereder hästen inför alla möjliga inriktningar för att ge den en flexibel grund att stå på. Hästen kommer hela tiden att erbjuda mer och mer.

Hur skulle det kännas att få hem en 3 år gammal häst som redan kan allt den behöver för att klara vilken inriktning som helst? Det enda du behöver göra är att lägga till den sista finputsen och få det att se snyggt ut.

Tänk att få hem en häst som vet vad det betyder att samla sig både mentalt, emotionellt och fysiskt och som kommer att erbjuda att samla sig själv, utan mycket kraft från dig...
Det är möjligt för just din häst att uppleva..."
"Hearts & Horses utbildar människor och hästar i Natural Horsemanship. Mikkel Eron AngelOster är en av Pat Parelli´s protegés och gör allt han kan för hästar och deras
välbefinnande. Han har studerat Master Horsemen, som tex. Tom Dorrance, Pat Parelli, Ray Hunt, Ronnie Willis, Troy Henry, dressyrmästaren Walter Zettl, Reining Champion Craig Johnson och många fler. Han älskar den gamla traditionen från The California Vaqueron och levar i harmoni med sina hästar.

Hearts & Horses har utbildat människor och hästar att ha mer skoj, resultat, kommunikation och harmoni i 7 år, genom naturliga och utvecklande metoder och filosofier. Det vi erbjuder din 1 år gamla unghäst är en 2-årig grundskola, där hästen blir naturligt utvecklad både mentalt, emotionellt och fysiskt. Hästen
kommer att lära sig att erbjuda mer själv, bli mer självmotiverad och fysiskt
tränad till att vara redo för restan av sitt liv.

Det erbjudande som just du får är ett som Hearts & Horses ger dig på grund av ditt bra arbete med dina hästar och vi tycker att du ska ha en möjlighet att få en framtida partner,som kan ge dig det du alltid har drömt om.


Vi erbjuder dig en prisnedsättning eftersom du och din häst förtjänar en bra möjlighet, även i dessa tider.

I utbildningen och skolan ingår:
Naturlig Hovtrimning...
Naturlig och villig trailer loading...
Biodynamisk och ekologisk müslimat från Equifirst innehållande Omega 3
från växter och många viktiga vitaminer, tillskott och mineraler, som hästar
behöver idag...
Naturliga vitaminer och mineraler, samt essentiella fettsyror genom aloe vera,
för att ge en stabil fysisk prestanda, samt en bra hälsa...
Mental träning inför många olika inriktningar...
Emotionell utveckling för en mer flexibel häst som inte blir rädd, osäker eller
vild i ovanliga situationer...
Naturlig fysisk träning utan överpress på hästens musklar, med tanke på
hästens ålder. Hästen kommer att bygga upp muskler, som samarbetar, i
stället för att mot-arbeta, dina signaler...
Naturlig inridning och träning...

Varför ger Hearts & Horses allt detta till ett billigare pris?

Vi vill gärna att du ska ha de bästa förutsättningar med din framtidiga superhingst utan att
behöva spendera hur mycket pengar och tid som helst .

Jag har inte varit och hälsat på hos Hearts & Horses än. Kanske har inte det inte blivit som Hearts & Horses tänkte med där kursena, som jag kunde komma och hälsa på. För de har inte hört av sig, om datumen. Men på deras hemsida hittade jag texten ovan. Inte visste jag att Parellis valde ut speciella skyddslingar, Parelli-protegé. Det har jag aldrig sett i deras information. Fast jag ser ju inte allt.

Jag har ju aldrig sett treåriga hästar som kan samla sig själva med ryttare på. Tänk, jag trodde inte att det var så lätt att genomföra, samtidigt som man låter hästen ha en naturlig utveckling. Alltför mycket samlat arbete i den åldern har väl jag förstått som alltför slitsamt på skelettets tillväxtzoner och muskler. Men Hearts & Horses kanske har nya rön. Det var ju längesedan jag gick på SLU.

ohäst-helg

Minimalt hästande i helgen. Bara mocka, släppa in och släppa ut. Fast vi kör lite feminuters liberty varje utsläpp. Det är ganska mycket svårare med hästen fri och inte ha sticken att peka med, tycker jag. Svårt att vara tydlig eller om Manno har mer respekt för sticken än mig?

Jag vet faktiskt inte. Men vi kör sånt som att Manno går runt mig, vi springer och stannar och backar och att Manno står och väntar när Åvik far förbi i galopp.

fredag 9 oktober 2009

Fredag


Hästade loss för att bota kramp i magen i stället för annat mer hus-praktiskt. Red Manno barbacka på gårdsplanen med Åvik som medhäst. Tills han blev så närgången att det blev dags för "Herd of two". Red åttor utan tyglar och utan stick i skritt, vilket glade mig att det gick. Speciellt som det var brunnen och bilen som var rundningsmärken och inte de normala tunnorna.

"Fusk-liberty" treklöversmönster runt tunnorna och de fem ensilagebalarna. Vi lyckades faktiskt ta in bilen i något avancerat mönster också. Ganska glad att jag kunde styra honom från andra sidan av en bil. Det blir ju svårare när man inte ser varandras kroppar.

Sedan ville han bara galoppera och jag ville inte ha honom galopperande bland gammalt byggbråte som finns på en del av gårdsplanen, så vi tog till "playpennen". Där övade vi olika travtempon, vändningar, galopp-trav-växlingar och backa för tryck på nosen, som helst plötsligt inte fungerade alls. Manno trixade och sänkte huvudet och jag gjorde som jag sett Parelli göra, lyfte knäet framåt. Det var dumt. Nu har jag ont i knäet. Våld är inte bra.

torsdag 8 oktober 2009

Denna dag

brukade väl han, farbror Melker i Saltkråkan, säga. Lång skoldags färd mot natt. Mycket bra har hänt, men inte gratis. En detalj som jag glömde att skriva om, när jag skrev om Mannos insatser som arbetshäst, var att förra måndagen var eleven, Manno och jag i vår "play pen". När Manno såg oss denna måndag promenerade han raskt in i vår "play pen" som är i hagen. Nu var det inte mest praktiskt att vara där denna gång, men det var rörande och Manno är en ambitös arbetshäst.

Särskilt som han förra gången speglade ett autiskt kropppspråk så väl och jag trodde att det kanske blev tungt för honom. Lichman pratade ju om hur hästar bär de negativa energierna människor har och att hästen behöver renas efter svåra stunder. Jag tror inte att detta är så svårt för Manno. I värsta fall betyder det att jag har varit en hård härdning för honom och i bästa fall att han helt enkelt inte tar på sig andras skit. Han bara speglar, visar och när det inte finns dåligt att spegla är det bra igen.

Ikväll borstade jag Manno, lite massage och stretching. Blev inspirerad av senaste numret av Hästfocus där Thea Hästmassör från Hörby var med. För tretton år sedan gick vi en kurs i TTOUCH tillsammans. Jag minns Thea mest för att jag då just fått min dotter som ju heter Thea och för att Thea Hästmassör verkade bestämd och ambitös. Åvik blev också borstad. Åvik var också bestämd. Han ville äta höslige när han blev borstad. Så det bestämde vi.


Cheryl, som har tagit tältbilden i inlägget nedan (som jag hittade på nätet), har dessutom, förutom att vänligen låtit mig använda hennes bild, berättat var tältet finns. Kanske kan just det gå att hyra.

Spegeltält av rokokosnitt


Så här kan ett spegeltält se ut. Bilden är tagen här! Alldeles fantastiskt!

Igår lite liberty på väg till hagen. Stopp, gå, backa vänta medans Åvik springer förbi. I dag hade Åvik fattat att det var godis på gång och stannade han med. Annars inte mycket hästande.

tisdag 6 oktober 2009

Riddare Otto af Maglehult

Vi fortsätter in i riddarvärlden. En riddare av idag får själv göra i ordning sin häst.



Innan uppsittning kan det vara en del att tänka på.

Manno släpper loss.

Manno samlar sig.
video
Blå tunnor kan användas till mycket!

Hovslagar-Anders var här idag. Manno är nyskodd och Åvik gjorde Anders inget med, för hovarna växer knappt på den pållen. Jag red också åttor på Manno och lite trav-halt-rygga och borstade Åvik. Det var dagens hästande. Kul.

Köket har inte haft några framsteg i dag, heller.
Thea är sjuk, förmodligen "grisasjukan".

Men det stoppar inte ett gäng riddare.

Uppdatering(eller vad man ska kalla det): men filmen var inte lika mörk innan den laddades upp på blogger.

måndag 5 oktober 2009

Babbeliba

Idag blev jag intervjuad av en sådan där gratistidning, som delas ut till alla hushåll kring Hässleholm. Frågan var vad jag ville tillföra Hässleholms kulturliv. Jag tänkte att ibland är det bäst att vara tyst om sina drömmar för de tappar kraft om man tjatar om dem för mycket utan att göra dem, men nu har jag haft min dröm tyst i 13 år. Drömmen är inte realiserad, så det är läge att prova den andra metoden. Tjata om det du vill göra tills det händer. Så jag har börjat, den sista månaden, jag har börjat tjata.

Drömmen är ett cirkustält, helst ett belgiskt rokokotält, med en fantastisk, magisk, poetisk föreställning. Olika etniciteter, kulturer och subkulturer som tillsammans skapar ett magiskt möte om att människor kan. Djur, eld och sällsynt sceniskt genial scenografi-magi och mängder av människor. Allt ska vara på Hovdalas kullar med utsikt över Finjasjön och när alla kommer ut från föreställningen ska det vara brinnande objekt i sjön, som en sista magisk önskan om livet och leken, år 2015, sa jag till journalisten!


Utsikt från där det magiska cirkustältet ska stå 2015.
Bilden är tagen från denna broschyr!


Vill ni vara med, så anmäl er till mig. Det går bra fram tills 2015 januari. Börja gärna träna trix redan nu! Allt kommer att ordna sig.

Eleven och jag hästade med Manno, mest leda häst över stock och sten och runt stammar och borsta. Mycket motorik! Manno var vänlig och observant. Nu om aftonen borstade jag Åvik, som tagit sig bra. Han var dammig i slutet på betet, men pyssel och lite träning är medicinen, tror jag, för Åvik som för alla andra. Vi får värde av att någon bryr sig.

Med köket inga framsteg, än, som med en del annat i livet.
En ganska bra dag. Imorgon kommer hovslagar-Anders.

En kom ihåg



Så enkelt och fiffigt med ballongerna. Det ska jag stjäla någon gång.

söndag 4 oktober 2009

Riddare är vi allihopa!

Otto gav upp fotbollen idag. Det var regnigt, kallt blåsigt och Otto fick mest vara på avbytarbänken, förutom att det inte fanns en bänk, så att han mest fick stå och hänga vid sidan av planen. På frågan vad han ville träna istället, svarade han mig att han ville köra riddarträning.

När vi kom hem googlade jag riddarträning och hittade Nyboda Kör och Dressyrstall som har riddarträning för barn varannan fredag här i Hässleholmstrakten. Samma fredagar som jag har barnen. Thea blev också sugen, så nu har jag anmält dem till riddarträning varannan fredag à 160 kronor barnet och gången. Det får det vara värt, om vi nu alla skulle kunna ha nöje av hästarna här hemma sedan.

Av hemsidan att dömma och den rara Katarina som jag talade med verkar det vara ett spännande ställe, med integrerad ridning varje torsdag (men då kan inte jag) Feldenkrais och Sally Swift och Christina Drangel som kommer vecka 48. Så det känns spännade och bra om mina barn får rida i en sådan miljö med andra barn. Hästar är annars något som mest finns i vuxenvärlden för mina barn, som hitintills har haft realtivt svalt intresse för hästar.

Idag så red Otto Manno lite. Det var väldigt läskigt men Otto kämpade på, genom tårar och allt, tills Manno svängde och stannade och gick som Otto ville. Manno var en klippa trots att presseningar och soptunnor flög runt i blåsten. Därefter sprang Otto med sin lans (ett gammalt kvastskaft) i ena handen och Mannos grimskaft i det andra och puttade omkull blå tunnor som stod på varandra. Manno följde Otto fantastiskt och höll koll på Otto hela passet. När Otto försvann ur sikte, efter passet, tittade Manno långt efter honom. Jag provade samma tunn-puttande fast uppsuttet, barbacka och Manno var strålande. Dessutom visade jag side pass-fäktning mot låtsas-fiende (är det inte också en Parelli-lek) som imponerade på Otto. Manno borstades både innan och efter av Otto och mig.

Åvik borstades av Otto och mig i stereo och tränades av mig lite på flytta undan för tryck från marken. Vi vill ju ha två riddarhästar, minst, så att vi verkligen kan side pass-fäktas. Men sidförflyttningar inte Åviks grej, än.

Om lördagen


Höstens första, men förmodligen inte största, oväder, även om björkar och andra småträd böjde sig längs marken. När vi körde hem från staden på eftermiddagen flög ganska stora grenar runt och landade både på vår bil och vägen. Ganska läskigt.

Jag är ingen shoppare, eller jo, det är jag visst, för när jag hade tillgång till mycket pengar, som dagskassan på mitt lilla ställe, för länge sedan, kunde jag lägga hela dagskassan i en tjusig kasse och gå och shoppa dyra chiffongblusar som inte blev större än ett litet kuvert ihopvikta för tusentals kronor. Så jag har shoppat i mina dagar, men nu lever jag inte i den ekonomin och jag tycker det är meningslöst att skaffa sig fler grejor om de man har fungerar. Jag tycker till och med att det är ett övergrepp på alla människor på jorden som inte har till sitt nödtorft att överkonsumera. Det var veckans politiska stund.

Idag shoppade jag, eller handlade det som jag behöver? Hur som helst så har jag inga fotbeklädnader som inte tar in vatten. Eller jag hade inga fotbeklädnader som inte tog in vatten. Igår köpte jag ett par allväderstövlar i "konstläder" (som jag tycker är ett roligt ord, varför inte skriva plast eller vad det nu är?) som ser ut som en korsning av Graningekängor och ridstövlar.

Jag hoppas att de ska hålla tätt ett tag. Vet inte vad jag gör för fel, men jag och skor slutar snabbt med att de läcker som såll genom sulan.

På lördagsmorgonen kom Hö-Peter med hösliage, fem fyrkantsbalar och en säck svarthavre i present. Hö-Peter odlar svarthavre själv och säljer, så jag fick ett smakprov. Om någon vill köpa havre av Hö-Peter kan de höra av sig. Jag ger inte mina hästar havre i vanliga fall. De gör inte av med den energin. Om Manno får ett halvt kilo havre om dagen står han på bakbene och fäktar i hagen varje gång jag tittar ut genom fönstret. Nu provar jag med en deciliter havre, för det verkar ju vara gott för hästar, om inte annat.

Hästandet igår bestod av: sprida ut hösilage i boxen med trätrall som torkanordning på golvet, strö upp boxarna, skura ur krubbor, leda hem hästarna. Vi tränade stopp, backa och gå alla tre samtidigt och side pass. Det tog nästan en timme att gå 500 meter! Väl i stallet var det långrykt och gos. För första gången har Manno uppskattat att bli borstad på huvudet. Jag provade att tugga själv som en häst, vilket drog i gång ett fasligt tuggande och jag buffade Manno med mitt huvud, fast på ett försiktigare vis, eftersom mitt näsben är mjukare än hans nosben. Eller i alla fall mindre. Jag höll min näsa mot hans nos och andades ut luft. Jag såg att Manno gjorde så mot Åvik innan han mopsade sig mot Åvik, så jag tänkte att jag provar. Inte för om jag vet att det var det som gjorde att Manno hade en mildare huvudattityd mot mig under kvällen, men det hade han. Så det kan vara något att försöka vidare med.


Och så var jag i stallet och lyssnade på hästar som tuggar hösilage.

Åvik stod för första gången stilla lös i stallgången en hel rykt. Att inte vara bunden och ändå stå stilla i stallgången har varit svårt för Åvik, som den travtränade häst han är. Då är det ju oftast antingen sitter man fast eller så travar man. Att vara lös och stå still har varit ett märkligt och nervöst mysterium i stallgången tills i afton.

Det är dessutom rea på pärlspont på byggmarkanden som hade rea på isolering. Det är ju bra.
Jag behöver bra nu.

lördag 3 oktober 2009

om man är Cave-nörd

kan detta vara kul. Det är vackert för alla.

Här är det som vanligt:


Här är det mer som ovanligt, men vackert, kanske vackrare.

fredag 2 oktober 2009

Fredag

Nu är isolering och plast på isoleringen på plats.


Spisen är också tillbaka.

Barnen är i sina sängar. Vi har ätit hämtpizza, en sällsynthet i det Maglehultska hemmet. Dels av ekonomiska skäl och dels för att alla pizzor är kalla innan vi är hemma.

Thea och jag vandrade till hagen i månskenet. Otroligt vacker och kall kväll. Hästarna var lite förvånade över att vi var två och Åvik blåste lite i mörkret innan han kom fram. Manno anade äpplen i fickorna och klev bestämt fram och puttade på Thea. När Thea var ett litet blöjbarn, brukade Manno putta henne så hon satte sig på den blöjvaderade rumpan. Puffarna var precis så hård-mjuka att hon tappade balansen. Manno var mycket road, men inte Thea. Nuförtiden puffar han inte omkull henne, men hon fick uppfodrande äppelbuffar, för hon hade inget äpple med sig.

Otto och jag har sjungit oss nästan hesa. Detta klippet har text med och vi har kört det om och om igen. Underbart att gasta till en kväll när inget fungerar och man ändå är lycklig för att man sjunger med sina barn. Eller Thea sjöng måttligt från sin säng. Men tillskillnad från den senare tonårstiden blev hon inte galen på Otto och mig för att vi lät.

Med en viss kantring åt inredningsbloggshållet, kan jag meddela att jag nu funderar på en vägg av spontade bräder. Tänkte åka och kolla in utbudet på byggmarkanden i Hässleholm. Idag gladde jag en farbror på lagret där genom att vara helt okunnig och glatt erkännande att jag inte hade en aning om vad jag höll på med. Han skrattade ganska mycket och det visade sig att det var höstrabatt på isolering.

Imorgon bitti kommer Hö-Peter med fem balar hösilage och imorse sa de på väderleksrapporten att det skulle bli höstoväder imorgon, så imorgon stallar jag in hästarna. För att höra dem mumsa på hösliage när vinden viner och för att Manno behöver banta. Så det blir inte så mycket höslige för honom. Men hö-mums-ljud kan behövas som balsam när jag ska vara händig och inte hästa något vidare värst i helgen.

torsdag 1 oktober 2009

Torsdag

Undemanding med hästarna, kliande, äppelätning och trekantsgulleri.

Här hemma mera vägg att riva. Under fönstret är det bara den yttre panelen kvar.

Imorgon kommer barnen. Så här ser det ut där det brukar vara spis och diskbänk.

R har förmodligen svininfluensa och inget jobb, företaget där han jobbat i 20 år har gjort konkurs, nu i veckan. Man kan ha mera flyt. Och mindre för den delen.