onsdag 21 april 2010

onsdag

Idag har jag blivit kramad av rektorskan för tidningsartikeln. Vi var på framsidan och av någon anledning så delades tidningen ut till alla hushåll i Hässleholm. Eleverna är glada. Jag är också glad och tack för alla vänliga uppmuntrande kommentarer.

Ikväll har jag skickat premiärinbjudningar till Barn och ungdomsnämnden och Kulturnämnden i Hässleholm och de högsta hönsen inom de förvaltningarna.

Jag har mockat och myst hastigt med hästar och gjort läxor med barn.

Nu en kopp te och sömn. Kanske drömmer jag om mina hästar, i alla fall så längtar jag att vara länge med dem. Och jag längtar efter R.

Balans och harmoni och lagom är något jag inte har kläm på. Fast man kan vara glad ändå.

vi i Norra Skåne

här hittar du Norra Skåne på nätet

Monstermusikal om kärlek och hopp

Om du ser en kille som jagas av monster på stan så bli inte förskräckt!
Det är bara elever på Norrängsskolan som spelar i nfilmsnuttar till Monstermusikal, som har premiär nästa månad.

Huvudrollsinnehavare i musikalen är 18-årige Jonas Wiktorsson, som går handelsprogrammet på Norrängsskolan. Tillsammans med Elisabeth Backe, Jessica Jönsson och Therese Kvist tar han en paus i arbetet för att berätta lite om sitt spännande projekt.
Monstermusikalen är helt nyskriven av dramapedagog Ulrika Mickels Nord som regisserar och producerar. Hon har jobbat med Norrängsskolans elever i över två år, men detta är helt klart den största satsningen.
– Jag skrev synopsis på höstlovet, sedan växte manuset fram under jullovet och i påsk bestämde jag sceneriet. Så jag har inte haft några problem med sysselsättning då jag varit ledig! säger Ulrika och skrattar.
Musikalen handlar om en kille som är förtjust i en flicka. När det är dags för skoldans vill han bjuda upp flickan, men då dyker monster upp. Ett av monstren spelas av Elisabeth Backe, som går skolans handelsprogram med estetinriktning.
– Jag säger till killen att han är ful och dum, jag gör allt för att han ska tappa självförtroendet.

Killen attackeras av mörka tankar, som bryter ner honom och gör att han tappar mod och kraft. Till slut är han så mobbad att han inte orkar mer. Det är då som feerna dyker upp; Jessica Jönsson från handelsprogrammet och Therese Kvist från hotell- och restaurangprogrammet.
– Feerna har löshjärtan, som är fyllda med hopp och som vi kan ge bort. Så vi ger ett hjärta fyllt med hopp till killen, berättar Therese.
Musikalen har ett klart och tydligt budskap, som ger ljus i mörker och hopp då allt ser hopplöst ut.
– Den handlar om att vara ung, förälskad och möta ohyggliga monster på vägen mot kärleken.


Ett av monstren spelas av Elisabeth Backe, som ser fram emot att stå på scen nästa månad när Monstermusikalen har premiär. FOTO: ARNE FORSELL/BILDBYRÅN

Ulrika Mickels Nord har anpassat rollerna direkt för eleverna. Det blir både teater, sång och film.
Just nu spelas några av scenerna in i Hässleholms centrum, de ska sedan visas på storskärm när själva musikalen utspelas i Kulturhuset.
I en roll jagas killen av monster med start från Hässleholms kyrka och hela vägen ner till stationen. Nästa scen filmas inne på stationen, i rulltrappan, där feerna med sina vingar är på plats.
– Eftersom vi inte har så stor scenografi så ger filmen miljöombyte. Publiken kommer att känna igen sig i miljöerna som visas.
Det arbetas hektiskt bakom kulisserna just nu. Ulrika syr kläder och visar upp feernas färggranna långklänningar.
– Eleverna är så duktiga. Alla har sina olika svårigheter att kämpa med, men det är så modiga! säger Ulrika.


FOTO: ARNE FORSELL/BILDBYRÅN

Jonas övar mycket på sina repliker hemma. Han har en viktig roll men ser fram emot att vara med i musikalen. Även tjejerna läser repliker för fullt därhemma och får hjälp av familj och vänner för att text-erna ska sitta.
– Jag är väl mest rädd för att glömma bort en text eller sjunga fel, säger Jessica men Therese, som stått på scen förr skyndar sig att tillägga:
– I så fall sjunger man bara nåt annat! Det är bara att hitta på, det är ju ingen i publiken som vet hur det ska vara.
Under dramalektionerna blir det många improvisationsövningar.
– Teater handlar mycket om kroppsspråk och vi försöker därför jobba mycket med det.


FOTO: ARNE FORSELL/BILDBYRÅN

Dramaläraren Ulrika är särskilt stolt över att elever från olika program på skolan arbetar så bra tillsammans, trots sina olika förutsättningar.
Den 4 maj har Monstermusikalen premiär på Kulturhuset och under dagarna som följer blir det flera skolföreställningar.
Preimärdagen närmar sig men varken Elisabeth, Jessica, Jonas eller Therese är särskilt nervösa ännu. Det längtar att stå på scen!
– Vi har tuffat till oss och kommer att göra en bra musikal som visar att Norr-ängsskolan har många coola teaterbegåvningar! lovar Ulrika Mickels Nord och eleverna säger i mun på varandra:
– Ulrika är en jättebra lärare, för hon får oss att skratta mycket!


tisdag 20 april 2010

tisdag

Typ inte helt lättmanövrerad dag. Med tidigt vaknande, kvart över fyra. Katten Gustaf fångade en mus i köket och åt smaskande upp den under min säng. Söl-jogging för att jag är pollen-långsam. Väcka barn duscha, handla frukost bröd på billiga bageriet i Tyringe. Hämta helium i Hässleholm. Bära upp kostymer, lådor, frukost, stövlar och helium till dramarummet under takåsen. Virra och klippa vingar och barnen lagade själva frukost av köpekvalifisort.

Förstå att ballongerna fattas. Elever som kommer och lämna allt och hämta ballonger hemma i huset. Elevassistenten fick klara allt och det var svårt, medans jag körde hem och åter.

Tillbaka med ballonger och trixa med gasflaska och fylla ballonger och första gången-ångest. Sena och fel klänning på fel flicka ledde till en spricka (i klänningen). Fotografen ringer och undrar var vi är och jag stressar elever långt över deras förväntade förmåga.

In i bil med ballonger och allt. Till stationen och fotografen. Bilder tas och elever glittrar upp och ner i rulltrappan med ballonger och tiara. Sedan filmarbete, snabbt och om och om igen och jag har inte tid att förklara, bara gör! Och det gör de, mina fina rara elever.

Eftermiddag med elever, som inte är trötta, men bara somnar. Danskvinnan Emma Ribbing och musiker Silas, kommer för att börja med dansprojektet. Det som ska vara till hösten.

Nu är klockan åtta och jag ska gå ut till hästen.
Mocka, sura i snön och stoppa min näsa i mulen, om jag får.
Lite ligga och lyssna på hötugg är också en planerad lisa för en matt dramanörd.


Tack vädret för att snön inte kom förrens nu till kvällen.
Även om jag inte är det minsta tacksam för att det snöar.

måndag 19 april 2010

idag: eleven och Manno.
Mina barn tog mockningen. Jag syr.

Imorgon: filma till musikalen på staden och den lokala tidningen Norra Skåne kommer och fotograferar på förmiddagen. På eftermiddagen ska jag och de elever som har diagnos autism träffa en koreograf/dansare och en musiker och starta upp ett projekt som ska sluta på Palladium i Malmö. Koreografen är EU-finansierad huskoreograf i höst på Palladium. Då ska vi vara där. Fast än så länge fattas det 60 000 och en del jobb är kvar.

Hej allmännna arvsfonden, ni får snart brev!

Dags att sluta svamla och att börja sy. I helgen ska det hinnas med att hästa. Annars brister jag.

lördag 17 april 2010


Åvik.


Vallarna börjar bli gröna. Även om himlen passar bättre i en Wagneropera, än i en vårbild.


Vresros, som den egentligen heter, fast jag säger nypon, är liksom lite från förra säsongen.


Bladen är på gång på vresrosen.


påskliljorna är överallt nu i backar och skogsbryn


Fin flygande flicka.

Manno har tappat en framsko.
Thea har fyllt fjorton år.
Jag måste sy musikalkostym och det blåser kallt.
Jag vill krama barn och hästar.

torsdag 15 april 2010

Onsdag torsdag

inte så mycket häster, mer monster.

affischen är gjord av våran bildlärare Jeanette Johansson

Morgonliberty och kvällsbeta på gräsmattan.
Vallarna är gröna nu, även om gräset inte är långt.
Betet kan bara var ett par veckor bort, hoppas jag.

tisdag 13 april 2010

Mycket pollen, lite med pållarna och exakt 21 dagar till premiären på Monstermusikalen.
Morgon-liberty. Inte mer.

måndag 12 april 2010

Vitsippor, påskliljor och flera humlor. Eleven och Manno och mockning. Måndag.

söndag 11 april 2010

lördag och söndag

Lördagen var bara morgon-liberty och undemanding. Har prioriterat andra relationer än hästarna i helgen. Som R. Idag var det morgon-liberty och kvälls-liberty i hagen. Lyckades med travcircling med mig helt stilla i mitten. Galopperna urartade i urkrafts rusningar som är underbara att se.
Åvik har stora problem med carrotstick viftande i hagen. Han blir spänd i nacken och väldigt avvaktande. Tillslut tordes han stega fram och få en och annan morot.

lördag 10 april 2010

Lägesrapport lördag morgon på påsklovet

I onsdags skulle jag gå ut och rida i solnedgången, men telefonen ringde och kvällen fick omplaneras. Märkligt nog finns det massor av annat i livet som tar massor av tid från hästeriet. Vem var det som kom på att allt det måste ta sådan tid?

Så hästeriet i onsdags blev morogn-libertyt och att vi var ute mycket och hästarna såg oss och pratade med oss. Manno har börjat gnägga till mig igen. Efter att vi var i Halmstad och kastrerade honom slutade han prata. Det kan man ju förstå, men ändå. Lite tråkigt, för innan gnäggade han varje gång han såg mig. Jag behövde bara öppna ytterdörren eller ropa innifrån huset, så svarade han. Det är verkligen inte lika intensivt nu, men han kallar på mig igen!

Torsdag blev också en dag med hästeriet i kläm. Morgon-liberty och jag har släppt ut Åvik först. Så nu stannar han också och väntar på morot och vi joggar de tio meterna till hagen i flock. Vid grinden stannar vi och en sista morot delas ut.

Fredagen innebär att jag fick praktisera mina funderingar om att dämpa hästar. Jag red ut på Manno. En Manno som jag inte kände igen. Jag vet inte vad han var. Det kändes laddat/glatt/nervöst/vill inte gå hemifrån/allt är farligt och här kommer jag. Manno var i alla fall inte samlad mentalt och jag tappade den samling som jag kanske hade från början och när vi som längst hemifrån tappade Manno vänsterfram sko och jag fick leda honom hem. Det sämsta med Manno är ju att han är absolut plattfot och utan skor är han ömfotad på en nivå jag aldrig upplevt innan. Jag har ställt om hästar till barfota och sådant innan. Men med Manno kommer det aldrig att hända.

Glädjande var att vi kom till den bäck som jag stod vid med Manno i fyra timmar innan mörkret föll och han vägrade gå över som åring. En gång tror jag vi har varit där sedan dess och nu var det dags för det igen. Manno och jag gick över tillsammans först one line sedan uppsuttet.

På eftermiddagen var jag hos Cecilia och försökte få åringarna att inse fördelarna med samarbete med människor. Travåringen(LBE) tyckte att samarbete var bra och till och med lite kul. Cecilia och den gick och stannade opch backade och åringen följde Cecilia fint, till slut. Halvblodsåringen var en mer komplicerad natur. Någon slags introvert, tror jag, att halvblodet är. Mina nuvarande uppfattning är nog att hon pendlar mellan LB och RB introvert, med inslag av RBE. Mot slutet följde hon mig lite avmätt. Jag fångade inte henne helt. Fast å andra sidan så stod hon inte på två ben den här gången alls.

När vi släppte tillbaka hästarna lekte vi lite med tvåringen i hagen och Cecilia vissade prov på hur fin kontakt hon har med Itty. Itty backade mot Cecilia bara på en liten inbjudande "kom hit-gest" med handen. Detska bli spännade och se hur de två utvecklas.

onsdag 7 april 2010

What have been some thresholds you helped your horse overcome?

Rubriken har jag tagit från Linda Ps blogg. Det är meningen som hon avslutar dagens inlägg med.

Jag fortskrider i min egocenetritet och funderar över vilka thresholds jag har i mitt hästande. Hur jag kan gå bort från dem för att komma över dem. Absolut inga svar där, än. Men spännande att tänka på.

lov lunch

Räknas det som undemanding tro, lunch på baksidan vid hagen?

Otto tittar i luften och Manno går bakom och tittar i marken.

Åvik undrar hur maten smakar.

Det började som en kommentar hos Sofi, men är nog ett tal till mig själv...

Jag tänker ofta att jag inte begriper mig på det där med att man ska akta sig så mycket för att huvudet på hästen åker upp och adrenalinet/energin ökar.

Parelli är att göra olika "game" av allt möjligt, som jag förstår det. För mig så har hästar som leker huvudet högt och gott om energi. Det är i sig inget att oroa sig för om man klarar av att kommunicera och leka med dem i det. Blir leken för vild så får man avbryta, precis som man gör när man leker med andra människor och djur. En lek är en lek så länge inblandade parter är med på det. När det blir för mycket för den ena eller den andra blir det inte en lek, en överenskommelse utan övergår i varierande grad till förtryck eller övergrepp.

Till exempel i somras när vi var på Lichman-clinicen i Falkenberg, så hade Manno huvudet i vädret mest hela tiden och svansen lyft. Förmodligen hade han skräck-kul. Trots att Manno gnäggade och skrek och visade "det femte benet" (som enligt Lichman är en dominanshandling när den är så där som ett halvstånd) och gärna galopperade var han inte okommunicerbar eller olekbar, som jag ser det. Tvärtom vi var nog på toppen av våran dåvarande nivå.

Det var några åskådare som undrade om det inte krävdes mycket med en häst som Manno. Men det tycker inte jag. Inte en gång att han försökte dra repet ur min hand, springa ifrån mig eller dumma sig riktat mot mig. Trots att livet var otroligt livat för honom med söta stoet Janina (eller var det Jenina) och de små islänningarna.

Jag blev i och för sig helt utmattad av att försöka hålla jämn energi med Manno och samtidigt ta in allt det nya, men det var ju inte för att Manno var svårmanövrerad, utan dubbelt så energisk som vanligt. Jag är van vid mer "tjuren Ferdinand" när det gäller Manno.

Om man alltid ser till att ens häst ska hålla huvudet lågt, tror jag, att man också kväser en hel del lust i hästen. Den låga hållningen är ju låg i energi och status. Partnerskap är väl att turas om att leda leken och att se till att det är en lek för båda?

Kruxet är väl som alltid hur man håller hästen energisk och lekfull och kommunicerbar i samma stund. Det är svårt att hitta lekar som är trygga och snabba när man, som jag har blivit en tant. Det blir ju mer fart från marken än uppsuttet, oftast. Hela det här inlägget började som en babblig kommentar till Sofis inlägg om Panters galopperande på ängarna och jag tror att det är viktigt att hitta utrymme i partnerskapet och leken för hästens energi och fart. Inte bara stillsamt och kontroll, kontroll och kontroll. Man måste nog tordas låta hästen ha kontrollen och lösa situationer ibland.

Klart är det skillnad för mig om det är Manno som får en energikick, mot om det är en häst jag inte känner som blir rädd och slänger upp huvudet. Men den glada energin är nog viktig att ha.

tisdag 6 april 2010

tisdag

Liberty med Manno. Inte helt lätt när det finns spirande gräs. Disengage och bakdelsvändning, yo yo och side pass gick fint med när det kom till cicling blev det värre. Det blev så mycket halva varv med springa i väg för att beta att jag fick sätta på grimskaftet och köra lite on line. Var extra petig med circlingen inspirerad av Sofies blog och min och Cecilias session igår. Fick till fint circling on line och fusk-liberty i trav, till slut.

Free style med carrot sticken. Böja halsen, framdelsvändning och bakdelsvändning och ganska mycket beta. Det gick bra. Både att böja och beta.

Åvik, disengage och friendly. Att slå stringen i marken kan få Åvik att hoppa ur skinnet, om han inte är med i svängarna. Det var han inte idag. När han väl kom sig så gick det bra idag. Gjorde S och falling leaf. Mycket svårare med disengage från vänster sidan om man använder sticken. Då vill han flyga iväg. På höger sidan (den ohanterade sidan antagligen) är han cool. Sedan beta och undemanding.

Åvik har fått tillbaka sina må bra-märken i pälsen.

måndag 5 april 2010

annandag påsk


Cecilia hämtade Manno och mig. Manno fick åka Bojsläp där man får kliva upp, utan ramp och kliva av. Vi provklev av hemma först och det gick bra. Hos Cecilia uppförde sig Manno som om det var vardagsmat att vara ute och resa. Manno som bara åkt transport till och från hingstbetet som åring, till och från Halmstads ATG-klinik som femåring. När Manno var åtta nio ungefär åkte vi och köpte en sadel. I somras provkörde jag en gång. Sedan åkte vi på clinic i Falkenberg och där var han ju ganska livlig, för att vara Manno. Idag var han supercool och det fast det var en fin fuxflicka i paddocken samtidigt med oss.

Weave, åttor och vi visade friendly, porcupine, driving och lite circling som Cecilia och Itty också gjorde. Cecilia har bara parellat en gång innan för flera år sedan. Det gick bra, tycker jag.

Cecilia och Itty

Cecilia och Itty finns på film.
video
Det gick fint för Cecilia och Itty. Lite skakigare för filmaren som hade en bufflig Manno vid sidan.

Manno och jag slog till på galoppåttor, online, och den första gick bra. Med byte och allt. Sedan var jag nog i vägen eller otajmad eller vad det nu var. Fel i alla fall. Men den första var fin.

Lite försökte Manno kontakta stona i hagen.

söndag 4 april 2010

Påskdagen

Idag on linade jag först Åvik slalom (weave), sedan red Otto slalom på honom. Otto fortsatte sedan med att rida och peta på en boll som hänger i ett träd.

Thea blev inspirerad och ville också rida Åvik. Thea red åttor, slalom, gjorde halt och ryggade i olika krångliga program som jag hittade på.

För att hinna med Manno innan hungern blev för svår (vildsvinsgryta som väntar på spisen, nu ska vi äta upp dem allesamman, de små svinen) så gjorde Thea och jag någon slags Följa John. Där det gällde att hitta på olika krångligheter efter varandra, som det andra ekipaget skulle härma. Det var kul och bra för Manno som är så van vid att vara själv när han jobbar.

Om allt går enligt planerna ska vi åka till Cecilia och hennes fina paddock och lattja lite i morgon, Manno och jag. Cecilia ska också prova lite med sin Itty. Jag hoppas det inte snöar som idag. Aprilväder som vackrast vill jag ha.

lördag 3 april 2010

En tunna

Manno, on line, hoppade en ensam stående tunna flera gånger idag. Koko-jag blev så exalterad att jag lyckades krångla till det och vi fick åter gå till liggande tunna en stund för att det skulle bli mera hopp. Sedan satt jag på Manno och han betade fjolårsgräs och spröda små gröna strån.

Åvik onlinade jag slalom med och red det sedan barbacka med grimma. Fick flyt i det on line och hackade oss fram free style.

Innan var det påskfrukost med barnen och Aski.






Aski, våran ulltuss på ullmattan.

De här finns där det borde vara rabatt.

fredag 2 april 2010

igår och idag

Igår on line med Åvik, inspirerad av ponnyklubbs DVD:n som kom i veckan. Circling och åttor om tunnor om vartannat i skritt.

Manno det samma fast liberty.

Fast jag har ju inte paddock eller staket eller ännu mindre någon play pen. Men det gick bra ändå. Till och med när det blev ofrivillig liberty med Åvik. Jag tappade taget om repet och han jobbade vidare som om inget hänt. Något gott har jag gjort någon som belönats med dessa hästar.

Idag mest mocka och titta på pållarna i kvälls solen i hagen.
Hästarna stod med mularna i varandras svansar och sädesärlorna hoppade runt hovarna på dem. Fyra sädesärlor, påskliljorna är nästan uppe, kvällssolen lyser guld på allt. Jag hörde barnen bolla på baksidan och kände att vi hörde alla samman.

Glad påsk!