måndag 30 december 2013

Karen Kursen

Jag är ju med i Dressage, Naturally Virtual Arena som är en Karen Rohlf-kurs över nätet. Den är  sex månader lång och obeskrivligt intressant.


Mina förståelse av Moving Massage, vikten av en bra grund, hur det hänger ihop med avslappning, energi och balans har fördjupats ett lager till. Det är ju också vansinnigt spännande att få starta min och Frejas resa med Karen som följeslagare.

Fina övningar, som:
att förbättra hästens förmåga att flytta bakdelen för skänkel  (från halt, i skritt, i trav) kan är ett sätt att förbättra galoppfattningarna.

Eller be om sidvärtes on line längs hela hästen och beroende på var handen är så blir hästens vinkel till dig olika och lek med det i ett flöde.

Eller arbeta inte bara på volt utan gör också trianglar, fyrkanter, oktagoner för hjälpa hästen att träna på att hålla balansen och inte tappa innerbogen, speciellt bra för galoppen.

Ungefär varannan vecka är det telefonsemiarie. Då får man mejla in frågor och Karen besvarar dem.
Så det är ett i kväll, klockan nio svensk tid.

Dessutom är det så att om tre börjar den här kursen och refererar till mig (eller någon annan redan anmäld, men tre ska referera till samma person) så får jag (om de refererar till mig, annars får den andre det;)  kursavgiften tillbaka. Det är en kurs som kostar ganska mycket pengar. Cirka 1000 kronor i månaden. Men jag tänkte att om det skulle bli tre som referar till mig så splittar vi bonusen och det blir billigare för alla. Så om någon eller några är intresserade hör av er i ärendet!

 Längtar till sommaren, då det inte är lera. Vi har lera långt över fot och kotleder nu.
 Det går bra med riktig vinter också. Frys på och gör det torrt, Herr Bore.


torsdag 26 december 2013

Många bilder på Alf och Freja



 Väldigt många bilder på Alf och Freja.
Så att Alfs gamla matte Emma kan få se att han är kompis med Freja.
 Och att Freja är kompis med Alf.
 Alf och Freja hade besök av grisar på andra sidan muren.
 Lite märkliga verkade Alf och Freja tycka att grisarna var, men Alf och Freja blev inte så värst upprörda.
 Grisarna blev inte fotograferade.
 Inte bara Alf och Freja på bild i dag. Åvik också. Han övar igen på sådant som att stå stilla i stallgången och vid uppsittning.
 Det är inte lätt att vara kär så att det spritter i hela kroppen och stilla.
Så det är lika bra att gå på tur.
Det gjorde Manno och jag med, gick på tur alltså.

Jullov

Vi hästar på. Freja och jag håller på med vår "Foundation" i Karen-kursen. Manno och jag gör övergångar, halsböjar och sidvärtes à la Honza. Eller sidvärtes är inte Honzas förslag för oss. Åvik får skritta ut då och då för att komma bort från det fina svarta stoet och slappna av. Inte lätt att vara gammal och behöva dra in magen och sträcka påsig hela tiden. Thea och Otto kör och tränar vår käre Alf.


Funderar mycket på hur jag ska få en snöplog/skopa gjord som passar Alf. Det vore det vackraste alternativet till snöslunga på gården.

måndag 16 december 2013

kvällsrapport

Red Manno en stund. När jag red Manno gjorde vi skrittvolter och lateral flexion och kom ur utelampans sken och jag fattade först inte varför Manno inte förstod mig längre. Men det är inte lätt att se en klen Honza stick i beckmörker. Ryktade Manno innan, som stod snällt i gången. Alf har fattat grejen med ingen mule ute, när det är häst i gången. Freja jobbar på det.

Borstade Åvik i gången. Han stod stilla av sig själv, men med huvud ett väldigt högt. Freja fick träna mer på att hålla mulen inne. Alf tog det säkra före det osäkra och stod längst in i boxen. På vägen från hagen fick Åvik och jag tillfälle att komma överens om att hålla vår dialog levande. Det går då inte att bara titta efter det tjusiga stoet.

Freja fick också stå i gången och blir borstad. Åvik tränade levad, men med mulen i boxen. Freja stod still av sig själv. Avslutade med en Karen-kram.

Otto hjälpte till i stallet och borstade Alf i boxen. Alf uppförde sig perfekt. När Otto och Alf gick in från hagen ville Alf dra i grimskaftet, men Otto flyttade skickligt på Alfs bakdel och Alf kom på plats. Likaså såg Otto till att Manno var följsam. En glad och stolt mamma.

Stolt också över Thea som tog morgonpasset och hjälpte mig ut med hästarna i hagarna. Det gick också alldeles utmärkt.

Mycket mörker är det att gå runt i. Har reflexer på hästarna i hagen med. Det är så svårt att se var de svarta hästarna är.


måndagslunch

Hade tid att träna Freja i hagen vid lunch idag. Vi siktar in oss på avslappning. Hon är ganska så spänd, två olika nya stall att bo i inom loppet av fjorton dagar kan ge vem som helst spänningar. Lösningen är Honzas mark-mönster eller vad man ska kalla det. Mycket halt, rygga, flytta bakdel och stå med huvudet lågt, för Frejas del och sitta på huk för min del, för oss idag.

Eftersom eftertanke är mitt tänk, tänka efteråt alltså, gav vi oss på att Freja var lös ganska omgående. När jag ville att hon skulle flytta rumpan så gick hon iväg några gånger. Då kom Alf till mig i stället.

Alf följde allt noga och ville vara med som en Manno. Freja och jag blev överens om bakdelsflytt och fritt följ.

Innan jag gick ut ur hagen gav jag efter för impulsen för att be Alf flytta bort baken och komma till mig. Fast jag tänkte att det var dumt, om det inte skulle funka, hade jag inte riktigt tid att reda ut begreppen, utan fick lite på att Ottos och Alfs träning var tillräckligt tillsammans med det faktum att Alf beskådat Freja och mig.

Det var tillräckligt. Alf fick en luzernpellet i belöning

söndag 15 december 2013

Skryt

Ur programmet för Dance on Camera, en dansfilmfestival på Lincoln Center, New York


söndag

Honza-markarbete med alla. Otto gjorde med Alf med grimma på. Båda är kvicka att lära sig. Thea var också snabb när hon höll på. Så de är hästbegåvade mina barn, även om de inte har hållit på så mycket.

Otto och Alf gjorde halt, rygga, bakdelskontroll. Sedan borstade och kratsade Otto hovarna på Alf i stallgången. Alf stod bunden i stallgången.

Freja och jag provade på halt, rygga, bakdelsflytt, följ efter mig, framdelsreglering, Freja skrittade runt mig och flyttade ut bakdelen och trava till mig. Grimma på. Sedan ryktade jag Freja i stallgången. Hon fick stå lös. Manno och Åvik fick träna på att hålla mularna i boxarna. Det gick bra.

Åvik och jag jobbade i grimma och grimskaft på halten, ryggningar, bakdelsflytt, följ, framdelsflytt och slappna av. Han är ju en smula uppjagad av att ha en dam i stallet. När han slappnade av gick vi in i stallet. Åvik tränade på att stå stilla i gången. Freja och Manno tränade på att hålla mularna i boxarna.

Manno och jag tränade också Honza-markarbete. Manno hade grimskaftet runt halsen. Jag tordes inte chansa, utifall att han skulle springa från mig och in i stallet för att hälsa på Alf och Freja och ställa till det. Nu gick det bra. Manno var cool, när de andra röjde i stallet. Ryktade Manno i gången. Framför allt Freja fick träna på att hålla mulen i boxen.

En kul dag, men oj vad tråkigt det är att mocka dubbelt så mycket. Som tur är fick jag hjälp med hösilaget och vatten av Otto.

Imorgon bitti hjälper Thea mig med utsläpp. Det tar nog ett tag innan allt går smidigt.

Alf gör Bergsgeten på egen hand. Klara trixhästtalanger. Han blev sittande en stund, när han hade rullat sig.
Plötsligt känns det inte som om jag måste köpa en Akhal Teke häst, inte i alla fall nu direkt. Freja är ett Swedish Warmblood, fast hon är elegant.
 Suddig Freja, men som hon rör sig och bär sig. Lite orolig för att jag liksom ska rida bort det.
 Maglehult är inlindat i ett grått dis idag.
Alf tar täten. Jag hade klantat mig med jordningen och Herr Alf var ute två gånger i morse, innan jag förstod. Nu är det jordat och jag är nöjd med att regnet blöter Alf lite, så att elen leds bättre. Nu har vi nämligen Toros stora aggregat. Det som ska hålla tjurar inne. Nu önskar jag att Alf stannar där han är.

Åvik beter sig som vanligt exemplariskt när man hanterar honom. Men känslorna tar över ibland när han är i boxen. Han kan galoppera på väldigt liten volt och göra levad. Flera efter varandra. Överlever Åvik detta, så kommer han att vara i god form.

Manno håller sig neutral. Men pratar lite med Freja.

Alf och Freja har anlänt.

Alf lämnar sin fina matte Emma, för Maglehult.
Alf på väg att bli en Maglehultare.
Alf tittar på Åvik och Manno.
Manno och Åvik titar på Alf.
Alf provar sin box.
Freja kommer till Maglehult. Manno och hon kände igen varandra direkt. Åvik blev ung på nytt och hoppade ett stengärde i hagen för att komma snabbare fram och se henne. Åvik hoppar inte annars.
Lite orolig har jag varit för att Åvik kommer att dö av kärlekslycka.
Freja kommer in i sin box, Mannos gamla, för första gången. Alf spanar in sin nya vän. Dock har Freja mest sett ut som en drake när hon vänt sig mot Alf, än så länge.

Då är det annat ljud i Freja mot Åvik och Manno. Jag tror att än så länge är igenkännandets glädje större än fortplantningsdriften, så Freja gnäggar mjukt till Manno mest och lite till Åvik.

Stallet är fullt.

fredag 13 december 2013

Helgen då de kommer.

 Julstjärnan strålar, men inte julefrid i kväll. En vardagsveckoslutsstrött familj har fixat det sista i stallet. Vi höll oss för skratt, men fick fin hjälp av R. R är en livboj, en hamn och en man.

Manno har fått byta tillbaka till sin gamla box. Det är en box med fönster och bredvid Åvik. På andra sidan stallgången ska Freja och Alf husera. R höjde Åviks boxvägg. Dels så hade Åvik haft av den översta bräden. Den var lite tuggad av en tidigare häst, men gott och väl fortfarande 5 x 5 cm tjock. Till den var hönätet knutet och Åvik sliter och drar och snurrar i nätet hårt. Så hårt att brädan gick av.
Så en ny bräda för att kompensera den gamla och ännu en för att hålla honom bakom väggen, trots att det kommer  att stå ett stiligt svart sto ett par meter bort.

Inte tränat mer än att vi stannar och går när vi går till hagen, Det tar tid att ställa i ordning stallet.
Såg den här på Facebook. Från och med i morgon prickar vi in alla fyra. Det är inte klokt, men vansinnigt intressant och kul.

torsdag 12 december 2013

2014 och alla idoler i Skåne samma vecka

Läste på Facebook att Karen Rohlf kanske är på ingång till Skåne i slutet av juli, början av augusti. Det är samtidigt som Nattdans på Hovdalas föreställningar.

Jag har mejlat Karen och erbjudit henne fribiljetter och husrum om hon låter bli att ge sin clinic när vi har föreställningar. Jag försökte förklara att det är viktigt för alla med autism att Nattdansen görs och att vi gör den med Klinten Kulturarna, JoAnna och The Equus Projects och David Lichman.

Nu håller jag tummarna för veckor med JoAnna, David och föreställningar som är fantastiska och att få avrunda sommaren med clinic med Karen.  Det vore som att leva i grädden på moset.

foto: Ingemar D Kristiansen, Sydsvenskan



tisdag 10 december 2013

Tisdag

Efter jobb, innan styrelsemöte i HIF Klinten. Manno och jag. Stek ugnen och vi körde Honza liberty och fokuserade på att förbättra det som mest liknar draw. Om vi var på 3 igår så var vi på 5 i dag på en 10-gradig skala av draw.

Uppsutten skritt (för att inte kliva sönder fältet) och svängar. Åtta steg vänster rakrikta åtta steg höger rakrikta och likaså en variant med fyra steg, tills det flöt med bara vridning i mina axlar. Körde Honza-stil-stick som förstärkning i början.

Som avslutning red vi förbi grannens skotare när den var igång. Hur lungt som helst. Grannen hade haft av min eltråd, när han ordnade med stormfällor. Nu mockning. Steken är klar och potatis på spisen. En vanlig dag i mörker.
en bild från en vanlig sommardag

måndag 9 december 2013

Prinsen

Hade tjugo minuter till Manno efter att ha fastnat i en telefonkö i fyrtio minuter. Vi tränade på Honza stylie liberty. Kom till mig är något vi får befästa. Tror att han inte fattar, helt enkelt. Åvik sprang och tacklade Manno och bet Manno i baken. Trots det var Manno  kvar hos mig, men lite sega steg mot mig. Manno, min prins.

Förälskad

Hann med att vara hos Cecilia på förmiddagen och provade Honzas markövningar med Freja. Så söt. Väldigt lätt att flyta i väg åt sidorna för Freja. Höger bakben ville inte riktigt trampa in eller över och steget var kortare i början.  Komma till mig, speciellt i trav var märkligt och hålla fokus, var inte så lätt. Men Freja är så mild och försökte kompensera allt i början med att hålla min näsa i sin nosborre.

Nu ska jag försöka svänga ihop en saffransdeg med glömd jäst till goda bullar och ge mig i kast med en mycket mindre mild Manno. Men han är ändå min prins.

söndag 8 december 2013

Snösöndag

Skulle rida.
 För det har jag ju inte gjort i stormen Sven och igår var en ärende-komma-ikapp-dag.
Fastande i Honza style från marken. Gjorde hans serie av övningar först on line, sedan med fri Manno. Första försöket utan lina, var inte framgångsrikt. Om man inte räknar att Manno fick galoppera lite som bonus.
Men jag gav inte upp och kunde gå med Manno i snirklar till andra sidan fältet, innan passet var över.
Får ta och rida imorgon. Kanske har jag skrivit det innan, men jag är väldigt inspirerad av Rebeccas bok.
Läs den.

fredag 6 december 2013

Buga

Vi började med första steget inför att lära oss buga. För mig kanske det är mest en träning i att ta ett steg tillbaka, begära lite och bygga in lätthet. Har faktiskt tappat det där med lätthet, lek och lust igen.
Fattar inte hur det går till. Hästar håller jag ju på med för att de är kul. Så blir det liksom en blanding av nu ska det gå och det måste gå. När jag borde föreslå och prova tillsammans med hästen för att se vad vi gillar. Ja, ja. Nu stormar det i alla fall inte. Men vi höll i stallgången, för de är mörkt och halt ute.

Christmas Anthem Pony


Sven.

Sven vill liksom inte lämna oss. Det blåser för mycket för att det ska vara ofarligt att rida. Grenar flyger och träd faller idag med. Lagade hemmahagen, som lagt sig på två ställen. När jag gick från det första stället till det andra, föll en gran rakt över staketet där jag stått och lagat alldeles nyss.

Glad att jag inte stod kvar. Trött på att Sven är kvar. Hästarna är ute idag och verkar nöjda. Manno var lite orolig i går. Han stod stilla med spetsade öron och bajsade var femte minut. Så ser ett litet Manno sammanbrott ut. Åvik var förnöjd med den ökade högivan. De fick lite mer för att hålla sig sysselsatta längre.

Tänker på alla jag känner som inte känner igen sina hemman och hem idag och önskar Sven dit pepparn växer.

Det är snö, eller mer korrekt en isskorpa över hela Maglehult också.

torsdag 5 december 2013

Bidar i bivack.

Hästarna fick komma in efter lunch. Trots allt så är det ju tråkigt väder på gång. Klass 3 varning och i Danmark är det nu klassat som orkan.

Så jag bidar tid och väntar ut oroligt väder och orolig mage med att läsa vidare i Rebeccas Dahlgrens bok om olika trick i en  trevlig bivack i soffan. En bivack av yllefilt och kuddar. För det fläktar bra från de stängda fönsterna, så det behövs.

Kör en bild från sommaren. Biblioteksruinen, veckan innan det drog igång. Stilla väder, sol och grönska.

onsdag 4 december 2013

minnesanteckningar

Skriver här så att jag hittar det. Om en häst hellre springer iväg i trav, än galopperar, förbättra hästens svar på skänkeln sidvärtes, främst med bakdelen. Ett steg hit och ett steg dit, med fördel i skritt. Först när hästen svarar snabbt och lätt på sidförande hjälp och i övergångar skritt-trav provar man att fatta galopp igen.

Eller så kan man tjonga till den på rumpan när den springer på. Det beror på ryttaren och hästens akrobatiska kapaciteter vilket som är lämpligt.

Eller trava långsidan, sakta av till skritt i hörnan, skritta fem, sex steg, höj energinivån och galopp.

Var noga med att få bra svar. Om hästen inte svarar bra på hjälperna, backa utbildningen, se till att svar kommer snabbt i enkla övningar. Var också noga med att vara aktivt neutral när hästen har svarat.

Karen-kursen har börjat. Fast Freja och jag börjar på riktigt den 21 december. Nu var det lyssna på datorn.

gick fel

Så när Manno skulle prova regntäcke kom solen efter en stund. Jag gick ut för att ta av täcket och mocka medans jag var tom i magen. Kanske var jag lite tom i bollen också, för jag glömde att mocka och övade på att Manno och jag skulle gå tillsammans à la Rebecca Dahlgren. Har jag berättat att jag läser hennes bok med nöje?

Så nu ligger jag i soffan och försöker balansera mig inför en stunds mockande.

väderspänningar

Jag är hemma och är sjuk. Vet inte om det är magsjuka eller om jag har matförgiftat mig själv och Otto. Vi är dåliga båda i alla fall. Det regnar. Det är + 3° ute. Det är lera. Men det blir ändring, imorgon kommer det en vinterstorm. Såg att det blir 29 sekundmeter på natten mot fredagen i byarna.

Så det kanske inte är så dåligt ändå idag. Hästarna kom ut sent. Manno provar regntäcke. Inte för att han behöver det, men jag behöver att han är torr på ryggen för att kunna rida på kvällarna. Även om jag lägger på ett fleece när jag har tagit in honom, tar det för lång tid att få Manno torr. Speciellt som jag har storhetsvansinne och tänker mig att hålla igång både Manno och Freja.

Turligt nog har Cecilia, som också har Freja hos sig några veckor, massor av begagnade hästsaker av hög kvalité över, som hon säljer till bra pris. Så Manno provar nu ett Rambo regntäcke. Om man behöver Passier, hoppsadel eller något annat fint, tjusiga fleecetäcken, stallskor/stövlar som jag tror är storlek 39, kontakta Cecilia. Kläder och grejor har hon i överflöd, i en ganska flott stil.

När jag släppte Manno och Åvik i hagen, galopperade de runt och stimmade länge. Som den anti-täckes människa jag mer är, blev jag helt nervös över hur svettig han skulle bli under, hur täcket skulle hämma Mannos rörelser och om de skulle fastna i täcket.

Så jag fick argumentera med mig själv, att det kanske inte är optimalt med täcke, men ska jag genomföra min dröm, så får han lida. Förhoppningsvis kan jag göra det så roligt och spännande för Manno att han tycker att det är värt besväret. Människor har inte heller alltid optimala förhållanden och får sträva på ändå.

När de har stimmat en stund och jag vaknat upp ur min täckesnojja, insåg jag att täcket nog luktade spännande och att det var det som fick Åvik att ha rejäl kandens i stegen. En kvart behövde Åvik för att bli säker på att Manno inte äntligen förvandlats till ett sto.

tisdag 3 december 2013

mörkerstänga

Eller i alla fall sätta tråd i staketet i mörker. Nu har Otto och jag gjort Alf och Freja hagen klar, förutom grinden. Jag tappade min nyinköpta handske någonstans i hagen. Men jag väntar tills jag har dagsljus med att leta. Alltså till på torsdag.

Har hängt med Åvik och Manno lite. Läste i Rebecca Dahlgrens bok om trickträning för dem. Jag hoppas att de lärde sig något. Det gjorde jag.

Tänker på det där med öronen bakåt också. Att det kan vara att hästen är har mycket adrenalin, är koncentrerad eller mycket av något. Det gör allt trevligare med Manno, än att tänka att han är dominant och vill jaga runt mig. Så jag tänker på det.

måndag 2 december 2013

Måndag med Manno

Red i dagsljus! På fältet på andra sidan vägen. Där var det sol. Skrittvolter, serpentiner, travvolter, travåttor, travserpentiner, galopper och försökt att sakta av trav. Inte göra halt ur galopp. Det gick bra till slut. När jag bara slutade rida i stället för att ge hjälper. Galoppfattningar åt båda hållen gick utmärkt, för bara bakåt flytt av höft. Gungstolsgalopper och jag var så stolt över min häst.

Både Manno och Freja är mina. Åååååååååååh, så härligt det är.

Nu blir det till att äta oc hsedan gå ut och bära i stallet. Ut med allt ur boxen som ska bli Alfs.


fler usla bilder på den underbara Freja




Första dagen i hagen hos Cecilia i Stora Torsjö. Det finns en Itty i hagen också.

söndag 1 december 2013

Freja

 Min kamera, som jag aldrig gillade har gett upp. Objektivet är alltid ute, men aldrig öppet. Så jag fick föreviga Frejas ankomst till Cecilia med mobilen. Inte höjdarbilder, men väl en höjdarhäst. Första gången jag såg Freja var på en kurs för mer än ett år sedan. Sedan dess har jag önskat mig en häst som henne. Jag var chockglad för att hon kom med i Hästdansen och nu har jag stått och kramat min häst. Det landade en och annat tår i manen. Det gick också bra att ha min näsa i hennes nosborre.
Tyvärr är ju livet sådant att de första fjorton dagarna som Freja är min är tyngda av annat. Men jag är glad ändå. Ibland får man det man önskar sig.