lördag 29 november 2014

lördagmorgon

Red Freja i 20 minuter. I skritt flytta sidvärtes för skänkel in i sväng, ur sväng samla energi och lätta i trav. Gick bra. Nöjd för denna nivå. Känns som om vi börja närma oss balans nog för galopparbeten igen.

dagar som gick

Måndag, tisdag och onsdag försvann in i den stora grå dimman som är det övriga livet och en vansinnigt värkande hälsporre. I torsdags var Zeta här och skodde dem. Då såg hon att det hade också varit en hovböld i den halta foten på Manno. Så trots att hon inte fick någon direkt reaktion när hon klämde med tången då när han var nyskodd förra gången, så anade hon ju något i tån då. Så Zäta var rätt på det.

Fredag så red jag danskrundan med en spänd Manno. Men återigen vill jag återkomma till det oerhört verksamma med att rida Honza style i det läget. Vi kom i ordning och Manno skrittade och rörde sig över hela ryggen på vägen hem.

Freja och jag tog en tjugominuterskritt på fältet. Vi fokuserade på stor skritt och vändningar. Bakdelsvändningarna var bättre och finns nu. Jag är nöjd för denna nivå av utbildning.


söndag 23 november 2014

Söndag

Ingen vanlig dag. Först körde Otto och jag Alf. Alf var en spillevink. Till och med kickade i galoppen. Sedan blev alla ense.

Sedan fick jag så ont i magen, så att jag svimmade. Men nu är jag bra igen. Tror att jag fick kolik. Men Freja och Manno fick vila. Jag var för matt.

Vi ställde ut högrejen i hagen.


lördag 22 november 2014

Manno i dagsljus!

Vi red Danskrundan. Fokus först på att komma iväg. Manno kan vara väldigt hemkär när vi inte ridit ut på länge. Men det gick lätt. En knackning med pinnen på rumpan. Sedan travade vi i väg ett par hundra meter längs vägen.

Han var väldigt, väldigt spänd. Så skritt till halt och böj böj tills det blev vertikal flexion. Typ fem steg i taget. När det gick så la jag till några steg trav i mitten. Efter mer än halva rundan så landade han och det kändes som han stod still, när han stod still. Provade lite fram och tillbaka på vägen, då det i början var tydligt att när han visste att vi var på väg hem slappnade han av bättre, körde vi på tills det fungerade bra bort också.

En seger för oss att Manno kunde landa och att jag inte använde tyglarna på hela tiden.

Heja oss!

torsdag 20 november 2014

mera novembermörker

Red båda pållarna. Manno på fältet med kontakt i tygeln och Honza style-sticks. Fokus på övergångar mellan trav-skritt. Manno kan ibland bli stark och inte lyssna. Nu gick det bra. Dock behövde vi lite dialog om att inte dra ut bogen åt stallet hela tiden. Precis när vi skulle börja galopparbetet så råkade vi snubbla och Manno stod på knä. Som bugning var det nog bra, men som framfart lite sämre.

För säkerhets skull fattade jag en liten galopp, efter att ha konstaterat att Manno inte var halt. Jag tycker själv att jag är modig som galopperar i bäckmörker. Inte är det mycket jag ser ens med pannlampa.

 Pannlampan ger en tydlig fingervisning om man brukar titta på vägen eller hästens hals och huvud.

Freja och jag höll till på gårdsplanen och tränade på skritt-trav-skritt i olika intervall. Som sex steg av varje, eller fyra skritt och sju trav. Freja är fortfarande lite frågande till mörkerridning, men i dag när jag hade sadel gick det bättre.

Bakdelsvändningarna fungerade idag. Fungerade på nivån att baken stannade kvar och vi hade pivotben. Dock mer western-stil än dressyrlikt. Side pass var också på tapeten.

Mitt i allt började Freja erbjuda lite vilken som helst sidvärtesrörelse, utan riktigt kolla vad jag menade. Vi red igenom det med och kom till ett par steg side pass på lång tygel som kunde saktas av med att sluta rida.


onsdag 19 november 2014

Mörkt

Freja och jag på fältet. I början var det siktljus i alla fall. Men till slut helmörkt. Trav och skritt och sidförflyttningar, flytta bakdelen och några steg badelsvändning. Typ 40 minuter.

Gav Manno Karen-kramen. Han ville inte mjukna. Så jag fick hänga i länge där. Provade på Alf med. Det gick lätt.

tisdag 18 november 2014

Tisdagsträning i novembermörker

Manno, uppsuttet, med fokus på avsaktningar trav till skritt till halt och inte köra upp huvudet. Vi red Honza style. Mycket böja huvudet.

Moving Massage på Freja och lite trav-skritt-trav-övergångar on line. Samt bakdelsvändningar åt höger. Två tre steg i vändning, sedan två, tre steg ryggning. Fokus på bärighet med högerbak.

måndag 17 november 2014

Bild från söndagen och inget i dag.

Måndagar är inte kul. Långa dagar. Lite hästeri. Mycket mörker idag och mycket regn. Vi längtar ledigt, dagsljus och lov.

En bild från framridningen i söndags. Det här är ekipage som inte placerade sig. Jag tycker att de ser trevliga ut och helt ok för att tävla i lätt klass.

söndag 16 november 2014

dressyrsekreterarsöndag

Idag var jag sekreterare åt domaren Marie Christiansen i klassen LB:1. Det var Sösdalaortens Ryttarförening som arrangerade. Många fina ekipage, väldigt fina med bra form. Ett litet antal människor och hästar som inte var redo än för tävling, där det man i NH-världen kallar det ledarskapsproblem och i dressyrsammanhang "behöver man åka hem och träna mer".

Domare Christiansen gav fin och positiv kritik till alla startande, nästan fyrtio ekipage. Jag måste säga att den demonisering som jag har stött på av "vanliga ryttare" inom NH var i detta fall helt obefogad. Glädjande och samtidigt oroande.

Manno och jag var på vändplanen. Först on line, sedan uppsuttet Honza style. Inget honzande på en vecka så det var back to basic. Halt, böja hals, halt böja hals. Först på vändplan sedan på vägen hem.
Hej borskämda ta kommando-Manno de första 10 minuterna.

lördag 15 november 2014

Lördagslite

Promenerade Freja upp till danska stora huset. Det tar cirka tio minuter. Efter att ha lagt märke till hennes spänningar när jag red barbacka har jag adderat att jag verkligen ska vara noga med att hon känner sig avslappnad och trygg.

Att gå till danska stora huset är längre än vi varit innan på den vägen. Hon var lite orolig för allt möjligt smått och gott som hon inte hade brytt sig om på hemmaplan.

Nu är planen att göra hela världen till hemmaplan. Funderar vidare på detaljer som hur det ska gå till.
En saknad svarting som inte var rädd för mycket. Åvik i mitt minne och hjärta. Det är tomt efter honom och Aski. Två goda människor har lämnat för tidigt i år också, Calle och Annika. 2014 är ett år med mycket i sig. En del av det myckna är sorg.

fredag 14 november 2014

Torsdag och fredag

Igår så red jag Manno fokus på åttor i skritt med Manno ställde åt höger hela tiden. Halter med bibehållen form i åttorna. Samt trav-skritt övergångar och bakdelsvändningar. Red barbacka med grimma och tyglar. Första travarbetet på lång tid barbacka. Det kändes bra. Någon gång kanske jag också kan köra en helt naken häst à la Honza.

Freja från marken, vändningar i frisk skritt. Takten blir hackig i vändningarna. Bakdelsvändningar som gärna ville bli mellandelsvändningar. Så var det med Manno med idag. Efter 20 minuter klättrade jag upp på Freja och red barbacka. Jisses, vad jag uppskattar Mannos runda rygg! Ryggrad och revben mot insidan av låren.

Bra var det dock för jag kunde känna tydligt hur spänd hon var över bogarna och kunde klia och klappa loss henne. Freja är ju vinglig och jag blev vinglig, men vi skrittade med tvekan åttor. Freja stannade och ville inte gå, ganska mycket. Så här finns det förbättringspotential.

Cirka tio minuter red vi och i slutet gick hon avslappnad och fin och böjde bra i åttorna.

Dessutom kom jag ihåg att hämta stickarna i Ballingslöv.

Otto gjorde nästan "idioten" med Alf.

Fredagen innehöll lite häst, mest på den nivån att djurskyddskraven är uppfyllda. Thea tog en långpromenad med Alf. Annars ingen aktivitet.


Freja och Alf för 11 månader sedan, när de kom till Maglehult.

onsdag 12 november 2014

Mot tävlingarna!

På söndag sitter jag som domarsekreterare på dressyrtävlingar i Sösdala. Jag har inte ens varit i närheten av en dressyrtävling sedan åttiotalet. Eller jag var i Göteborg 2003 och tävlade på skolan samma år. Men det räknas nog inte riktigt. LB:1 var det då för min del och något mycket mer avancerat för dem i Scandinavium.

Nu ska jag dressyrsekretera mig på LB:1. Jag har ju som plan att 2015 debutera på Södalas höstdressyrtävlingar. Så det känns väldigt slugt att sitta som domarsekreterare och få ett grepp om nivån.

Idag är vi långt borta från tävlingar. Freja och jag från marken, först med fokus på att skritta på ordentligt för Frejas del. Hon är fortfarande lite kort i baksteget. Så jag funderar på att ta ut massören.
Sedan många vändningar på volten, byta varv och försöka bibehålla stegrytmen i den lilla vändningen. Vi är inte riktigt framme än, men det går bättre och bättre.

Framdelsvändning och bakdelsvändning. I dag nådde vi ekipage-bästa med fyra steg bakdelsvändning, ett kvartsvarv, med pivot-ben. Mer som en western häst, än en dressyrhäst. Dock var det en bakdelsvändning och inte mellandels dito.

Manno och jag uppsuttna och barbacka och inga pinnar, men tyglar. Skrittåttor med ena halvan utåtställd. Avspänning och skritteri i allmänhet på gårdsplan. Han gick så fint för de minsta hjälper bara sits. Backade för bakåt lite med ben, vände och böjde och var bäst. Det blåste så presseningen stod som en flagga i stället för att täcka spånbalar. Men Manno var stadig.

En bild från en sommardag. Manno i uppförsbacke. Jag gillar hans rygg, även om det är en del kvar innan den där nacken ger med sig. Styvnackad är mellannamnet.

söndag 9 november 2014

Freja och jag är inte ense.

Rida ut är bara Frejas grej till en viss gräns. Vid gränsen blir hon som fastfrusen. Igår flyttade vi gränsen lite till med hjälp av bak och framdelsvändningar, öpnna och lite allmän sidvärtes. Snitthastigheten kan bedömas till en meter i minuten. Jag tränas i att hålla en positiv attityd. Vi fick in lite storstegstrav och fina övergångar också.

Idag tränade jag Nattdans-ex igen. Kul!

fredag 7 november 2014

Manno ut i skogen.

Vi red Pierres väg. Fokus på övergångar och att ha kontakt. Lite trixigt var det för Manno att inte bevaka omgivningarna mer än han lyssnade på mig. Men det blev bra. Vi var ute en timme. Mest trav.

Fick beskedet att min vän Annika Hallbert gått bort precis efter ridturen. Så dagen är full av sorg.

torsdag 6 november 2014

Freja-stund.

Freja och jag och hennes höger bak. Efter diverse palperingar, klämmande och undersökande så är jag ganska säker på att hon inte har ont i baken eller ryggen. Däremot visade hon "drakansiktet" när jag pillade på henne vid sadling. Det var framför sadeln, på den trekantiga muskeln vid manken, på vänstersida.

Eftersom drakansiktet dök upp klämde jag och kände jag vidare för att se om det var lämpligt att rida. Men jag fick ingen mer reaktion. Fast jag var ändå lite försiktig, för jag vet att hon är smärttålig.

Vi red vid ladan i skymningen. Det fiffiga med en lada är att ekipagets skugga faller på den. Jag kunde se att vi har en öppen "unghästform" som var trevlig, men som behöver ridas med mer engagemang för hur bakbenen tar för sig. Lite kort baksteg var det. Fast jag kände henne som kort och hög finns det mycket kvar att plocka in med tiden.

Övningarna för dagen var bakdelsvänding ett par steg med ryggningar in i mellan. Diagonaler i trav och ått-voltdelen i skritt och sidvärtes i skritt och trav på diagonalerna i åttorna. Avslutade med tio minuter frisk skritt på lång tygel runt ladan.

Massage på kors och länd, trekantsmuskeln och bogblad bakom och på spets. Freja väljer numera själv var. Hon flyttar sig så att jag kommer åt.

Det nya Karen Rohlf huvudlaget satt som en smäck.


onsdag 5 november 2014

Måndag, tisdag och onsdag vecka 45 + första balen av årets hösilage

Lika trist som det låter. Eller kanske inte. Måndagarna är ett haveri ur hästsynpunkt. Jag lämnar Maglehult med barnen klockan halv åtta på morgonen, i bästa fall. Ibland innan. Hemkomsten är cirka åtta på kvällen. Då spritter det inte i kroppen. Mockning och in och ut är allt som orkas med.

Tisdagen bar med sig ett pass på lina för Manno. Han exploderade och for runt i galopp i början, men så småning om kom vi till trav i stretch i båda varven. Höger var svårare denna dag.  Ganska mycket flytta rumpa och sidledes och påminnelse om att svara på lätta hjälper. Det var mörk redan innan klockan sex, men ganska månljust.

För Frejas del blev vi kvar på gårdsplanen. Freja tycker att det är lite ovant att arbeta i mörkret, fortfarande. Vi fokuserade på flytt av bak och framdel, men noga placerat pivotben. Placeringen av pivotben var problematisk. Allra mest högerbak vid bakdelsvändning åt vänster. Så det blev en del rygga ett par steg och sedan ett par steg bakdelsvändning och sedan rygga... Det hjälpte lite och gav en fingervisning om vad vi behöver bli bättre på: Bäriga bakben och lättbackade ska de vara.

Onsdag för Mannos och min del en kort stund, 25 minuter på gårdsplan, barbacka (med grimma på) Honza style. Mest stanna och liten volt runt tunna. Manno är stel och mest fokuserad på sin flock. Måste till ännu mer avslappning och precision.

Freja gjorde jag hovsnurrarna à la Tellington-Jones, massage på länden, massage och vicka på kotorna i svansen, stretching med godis och hon kom lätt till bärbensknölen. Vi gjorde bara godisstretch sideledes. Bra reaktioner på allt. Hon har ett hårt kors och länd. Men ändå bättre än innan.

Provade Frejas bettlösa huvudlag från Karen Rohlf som kom idag. Det satt fint. Imorgon hoppas jag kunna provrida med det i dagsljus. Hoppas kan man ju alltid göra.

Hästarna verkar gilla årets hösilage. Lite grövre strån denna gång. Får se hur det går för Freja. Hon grep sig dock an tuggandet med friskt, om än inte effektivt.

söndag 2 november 2014

sista dagen i veckan

Uppe med tuppen, grannens tupp. För jag har ingen.

Satt upp på Manno tio minuter över sju. De första tio minuterna ägnade vi åt att Manno bestämde var vi skulle. Han promenerade runt med mig i hagen och lite fram och tillbaka på vägen. Det var bra. Manno slappnade av lite. Han har varit spänd mer och jobbigare sedan Nattdansen. Jag hoppades att det skulle gå över men har insett att det behövs jobbas bort.

Sedan skrittade vi till vår favoritplats i skogen. Det gick med schvungfull skritt. Där skrittade vi upp och ner och runt bland träden. Sedan lite avsaktningar och gångartsväxlingar och böjningar på vägen. Skritt-trav-galopp-trav-skritt-halt-böj hals tills huvudet ger efter vertiklat- paus-skritt = Honza style.

Freja och jag skrittade också ut. Vår första stoppplats passerade vi med liten tvekan. Ett par knackningar med pinnen på rumpan så gick vi. Men när vi skulle förbi vår favoritplats i skogen blev det jobbigt. Tio meter på tio minuter. Vände henne mot favoritplatsen när hon äntligen klev på. Vi skrittade ner och travade upp bland träden.

Freja var mycket förvånad över att man kunde föreslå trav bland stock och sten. Sedan svängde vi åt det jobbiga håller gick några steg. Jag hoppade av och Freja betade.

Vi promenerade till ett vägkors med en grind och kor bakom. Jobbade on line där i trav och öppna och vändningar tills stretchen kom. Därpå gick vi lite längre bort till en fin stock. Där satt jag med min mobil och kollade fb och Freja betade efter en stund. Mobilen är bra när man verkligen ska sluta lägga tryck på hästen.

En sommarbild. Det har varit + 17° idag, men ändå inte riktigt som på bilden.

lördag 1 november 2014

Mörkerövningar med svarta madam.

Idag har jag haft anledning att tro att den svarta damen lider av tourette i höger bak. Rätt som det är så flyger det ut rakt bak. Kan ha varit kopplat till en stelhet i svansen. Jag masserade och rullade kotor à la Tellington-Jones och det släppte i svansen.

Jag borstade och flätade damen under tiden som R hjälpte mig med garageportarna. Så jag gick ifrån henne och det tog lång tid. Så idag var det Frejas tålamod som testades.

När det var mörkt kom vi ut på fältet på andra sidan vägen, on line. Trav och damen höll takten i vändningarna. Galoppfattningar, för första gången, som var fattningar. Avsaktningar från galopp sidvärtes, byta varv i trav och ny galopp. Fem sex gånger. Höger varv och galopp var svårast i dag.

Min förhoppning är att vi ska klara uppsutten galoppfattning innan 1 december. Då har damen som kom med skral balans och bärighet varit min i ett år. 

Vändningar i trav on line, sidvärtes i skritt är utmärkt, i trav finns det, avsaktningar trav till skritt går bra. Växlingar mellan trav och skritt är problemfritt. Det är lätt att alternera mellan stretch och nacken högst. Vi rider i lite öppen form, men med delfinlinje på halsen. Freja har slutat bita i väggen vid sadling och hon är cool och orädd med stora ögon.

Förra året var hon oroligare och smalögd. Bilden nedan från när hon mellan landande hos Cecilia.


Morgonkvist med Manno i skogen.

Red ut på Manno. Först lite serpentiner runt träd. Sedan vår travvolt i skogen. Där gäller det att svänga rätt. Som avslutning travvolter, vända igenom volten och lite galopp på vändplatsen. Lite beta och stå still sedan skritt hem.

Fredag och Freja och främjande av tålamod.

Freja och jag skulle skritta ut lite trevligt, efter två dagars intensivt ridande i ridhus. Freja ville inte skritta utom synhåll för Manno.

Eftersom Freja är en dag med långa snabba ben, så var det inte läge att fasa upp. Dessutom har jag blivit mindre och mindre benägen att fasa upp. Hur kan man veta att det är en bra idé?

Så jag knackade med sticken på damens rumpa tills hon gick fram. Jag knackade på damens nacke när hon försökte svänga hem och jag hade henne på lång tygel hela tiden.

Tjugo meter tog tjugo minuter. Sedan lossnade det och vi hade trettio minuter trevlig klätter-skritt i skogen.

I framkanten av tomten har vi vresrosor. Cirka tre meter brett är beståndet. Det brukar räcka som staket. Härom dagen promenerade vår ballerina-bull dozer rakt igenom. Svart häst i mörkret på vägen med svartklädd kvinna efter med hjärtat i halsgropen. Som tur var gick det lätt med draw. Tackar Honza för det. För Nattdans-erfarenheten tog draw ur kroppen på Freja, tyvärr.