söndag 25 januari 2015

Frejas söndag

Freja och jag promenerade ut i skogen. Hon är så smal att alla revbenen syns. Hon fick trava runt mig i en slänt. Det luktade så mycket älg där att jag kände det. Freja höll sig cool.

En fördel med en mycket mager häst är att man ser hur musklerna arbetar, eller jag gjorde det i början, för när ryggen kom upp och hon rundade sig, så blev hon slätare. Mystiskt, nästan som magiskt.

Senare såg vi att älgen måste ha slagit en giganstisk drill i snön strax bredvid vårt tränande. Freja travade i tio minuter. Trots sitt dåliga skick så blir hon inte anfådd eller varm. Freja glider fram och är en rörelsemaskin.

Vi följde älgspåren och hittade lite stockar att kliva över och gick på en väg där Freja aldrig gått. Min plan är att jobba henne från marken tills hullet och musklerna har ökat. Eftersom Freja är ovan vid att ridas ut har jag som mål att varje gång vi är ute passera platser där vi inte har varit. Här ska komfortzonen byggas ut.

I höstas tog det tvärstopp för Freja. Vi avancerade nog en meter om dagen och höll på i nära nog två månader. Sedan släppte det och vi kan nu rida ut. Dock är Freja mycket skeptisk till att det går att trava med en människa på ute i vida världen. Galopp är otänkbart.

Men å andra sidan är det en häst som man kan få i passage med lätthet och som är modig över broar, i vatten och över stockar. Jag hade glömt hur knepigt det kan vara. Dessutom trodde jag nog att jag var bättre på att lösa upp knepigt, högmod går före tålamodsträning. Att tåla sig själv.

söndagsammanfattning


 Manno och jag har inte gjort mycket. Det är nog en blandning av dålig självdisciplin och motgångar och sjukdomar som gett grus i maskineriet. 

Förra lördagen blev det en sju kilometers skritt. Thea promenerade med. På söndagen red vi på vägen bakom huset och försökte få till tre varianter av alla gångarter. På bara sätet kunde vi gå från mycket energisk skritt till långsam trav och hur som helst mellan trav och skritt. Galoppen var mer som jämfotahopp och högst energisk, så där fick fokus blir en galoppp med kontakt med ryttaren. Det gick till slut. Gjorde några enkla byten på rakt spår. Tre travsteg mellan. Det kom inte gratis. Under innevarande veckas vardagar ingen ridning.


 Förra söndagen mätte jag Freja runt magen. Strax bakom manken och ned runt. Måttet var 189 centimeter. Idag var måttet 191 centimeter så det går på rätt håll. Idag mätte jag också Manno och han har idag 201 centimeter om magen.
Igår fick Manno tjugo minuter on line med fokus på avslappning i trav. Heliumet kom jag med tjocka fleecevantar på tappade jag linan. För första gången lämnade han mig och sprang till Freja, Över vägen, så mitt hjärta fick lite träning.

Idag har vi skrittat ut. Vädret är klibbsnö med isgata. Så Manno har fått böjt sin nacke sidledes och jag har varit noga med att han inte får hålla mot. Vi var ute mer än en timme och Manno var svettig. Heliumet kom inte ur med en gång. Men några stunder med häst på marken och gumminacke. Det är sekundlycka som ska stabiliseras.


torsdag 8 januari 2015

Freja + tandis

Carin från Tullstorps Veterinärklinik fixade Frejas tänder. Först chockade Freja på det lugnande. Det blev jag chockad av. Sedan gick det finfint med sliperi. Efteråt, när det lugnande släppt mumsade Freja förnöjsamt i sig hösilaget. Trots allt tyckte de att hon såg blank och fin ut, även om hon för dagen var uppdragen och med alla revben synliga.

tisdag 6 januari 2015

Markne-influerad + leverans.

Läser Peter Marknes bok om hästens grundarbete. Efter ännu en dag som slet sig från planeringen, så hamnade hästeriet i tidsnöd. Så jag hoppade upp barbacka på Manno och red i mörkret på gårdsplanen, den långsammaste skritt vi kunde och den mest energiska skritt vi kunde och växlade, först var femte steg sedan fem-tre på båda de vis man kan. Därpå gjorde vi det i öppna. Svårt att få jämn kontakt i tyglarna i vänster öppna. Skrittade runt i stretch en liten stund som avslutning. Han har lite svårare för det där med stretch och mjukna i nacken. Honza hävdar att Manno (och många andra hästar är fördärvade av stick-ridning à la Parelli). Jag tror att det är en del personlighet också, Manno och Honza och en och annan till som jag vet har lite styva nackar och lite svårt att ge med sig och göra som andra vill. Då blir det inte så mjukt.

Freja jobbade jag på lina. Samma tema, sakta, sakta skritt. Ett ben i taget. Varvat med frisk energisk skritt. Den väldigt långsamma gången ska enligt Markne få den lite lätta och snabba hästen att blir mer balanserad. Det krävdes en del för att få Freja så långsam. Balans behöver ju hon ju mycket och inte bränner hon av sin mat av den här träningen. Perfekt!

Bild från förra året. Freja har ju lite lättare för det där med stretch än Manno. Men han kan i stället samla sig och skutta på stället hur lätt som helst.

Idag har jag fått hem sex balar hösilage och 18 balar spån. 


måndag 5 januari 2015

Trettondagsafton.

Freja och jag skrittade ut till fältet vid det stora danskhuset. Det var en tveksam Freja som skrittade spänt och vi gick mycket, mycket sidvärtes fram och tillbaka över vägen. Ett stop bara, så det är ändå på väg framåt. På fältet travade vi uppför och skrittade tillbaka ner. Inte helt avspänd, men ok. När vi skulle gå hem var det dansdags igen. Lätt och fin i alla fall, så i hög from och för bara skänkel skrittdansade vi vals hem. Vi svängde in i skogen och gick vår favorit runda över vår favoritstock och annat knaggel lite uppp och lite ner. Sedan var Freja avslappnad.

Manno och jag hade på grund av min bristande koll på dagen en kvart på lina i skymningen. Det var herr Helium som faktiskt bjöd på caprioler på samma ställe fyra varv i rad. En del stegrande och flygande, men också frust. Manno är snart nitton vårar och jag tror att han lekte att han var den ystre springaren på bilden eller i alla fall något liknande.

söndag

Kom ut sent. Manno och jag jobbade på halter från skritt. Carl Hester berättade att han kunde göra cirka 50 halter på ett pass. Han pratade om vikten av att rida in i halten. Själv har jag ju inte gjort halt på många år på någon häst, bara stannat dem på olika vis. Bra att kunna det med, men idag försökte vi på kortare tygel än någonsin med att göra halt. Väldigt svårt att veta var benen är exakt var det.

Vi gjorde öppna och övergångar mellan halt och skritt i bibehållen form. När vi travade på märkte jag att frosten satt sig i gräset. Så det var halt. Så vi skrittade.

Freja och jag joxade lite på vägen. Dels att skritta på, dels att flytta på rumpan, framdelsvändning hade det hetat på 1970-talet. Det är svårt att flytta på rumpan. Fram är det inga problem med, men vi fastnar med baken stilla. Sista gångerna gick det fint. Jag tror inte att hon fattar.

Kändes som om allt tittande på fina ryttare igår gjorde att jag kom högre upp med höften, eller vad man ska kalla det.

Kallt och mörkt var det i alla fall.

fredag 2 januari 2015

Freja pigg!

Som vanligt hade jag överskattat mina förmågor och kom i tidsbrist i mellan barn och grannlogistik. Har en granne som konvalescent efter hjärtinfarkt, med körkortslös inneboende. De har hjälpt mig och nu vill jag ge tillbaka. Otto skulle till basket som vanligt.

Det fick blir ett pass med markarbete för mig och Freja. Lite flytta bakdel och för alldel behålla fokus trots storm. I både skritt och trav. När Freja kändes balanserad viskade jag galopp och Freja gled iväg så lätt och sedan rakt upp i luften. Men det gick bra och jag var glad för att hon vill spralla igen.

Vänstergaloppen var lite svårare att hålla. Så vi har en del vänster att jobba med.
Bild från i höstas, men jag gillar den så mycket för det är fart i alla tre. Jag har anmält mig till en kväll med föredrag av Anna Hassö, om hur man lyckas som tävlingsryttare. Heja mig och Freja! (och alla andra, men jag får lite ont i magen av glad-rädsla bara av att tänka på att starta, så jag börjar peppa mig nu för att våga)

fredag förmiddag

I morse Manno och jag red ut i stormen Svea till vändplanen. Jag fokuserade på att ha tyngdpunkten längre ner och ha över armarna utefter kroppen. Vi skrittade först och försökte rida loss nacken och bogen i vänstersidan mer än högern. Små och stora volter omväxlande. Sedan travvolter med korta galopper, cirka en fjärdedels varv, där vändplanen är som bäst. När Manno äntligen lättade i vänstertyglen skrittade vi runt det stora danskhuset. Manno skrittade energiskt.
 Kul att han har kommit igång de senaste dagarna.

Till Freja har jag handlat flytande mineraler och för säkerhets skull paraffinolja. Så nu har vi "kolla masken" på gång, tandläkaren på gång, massor av foder (för mitt minne: 6 mått betfor och 4 mått lusernpellets). Allt serveras uppblött. I måndags var första dagen Freja kändes pigg och idag kom hon springande i hagen när jag gick ut med lunchhö. Härligt att ha en piggare häst igen. Dock är tuggandet oerhört ineffektivt.

Imorgon är det clinicen med Carl Hester. Så spännande ska det bli.
Hämtade tidningen uppsuttet. Det är alltid kul att göra ärenden till häst. Innan hade vi en grind som gick att stänga från hästryggen.

torsdag 1 januari 2015

2015

Huj. Det är ju i år, i höst som jag ska tävla med Freja. Eller om det får bli en pay and ride, men vi ska ut i alla fall. Idag hade vi 25 minuter på fältet. Filmade mig och Freja. Freja är en hjältinna. Jag ska hålla mina händer stilla, utveckla rörlighet i vänstersida, sänka min tyngdpunkt, låta axlarna vara och balansera mig noggrannare. Trav och skritt. Ber inte henne om så mycket energi, bara böjningar. Hon är så tunn ännu.


Manno och jag utökade min komfortzon rejält. Red Danskrundan i mörker. Pannlampan lyste bara symboliskt i mörkerdimman. Vi skrittade bara, tillräckligt för mig som inte ser och han gick ganska hårt i går. Men Manno var otroligt pigg. Skrittade som en dressyrhäst hela vägen.