lördag 21 februari 2015

sportlovet

Inte har jag varit så effektiv som jag tänkte mig, men jag har  å andra sidan vilat ungefär lika mycket som jag tänkte mig. Så till hälften har min plan fungerat för lovet.

I torsdags så gick Otto med Alf och jag hängde på med Manno runt danskrundan. Det var en väldigt spänd och energisk häst. Fast han har någon slags energitopp och galopperar ut i hagen på morgonen.
Det var inte lätt med avslappning, så vi jobbade på sluta och fick till ok några steg i  höger sluta.

Sedan red vi till vändplatsen bakom vårt hus och gjorde övergångar. Som kortast tre travsteg för galopp ur skritt. Vi har tappat det helt. Men just nu är det viktigare att han är avspänd och låg energi fast vi går upp i galopp. Vi har fokus på avslappning fram till Karen kursen Upward Spiral for Succes ska ta oss till nya höjder. Helt säkert är att det tagit djupt i plånboken i alla fall.

Fredagen var min och Frejas och på lina.  Lite kliv upp och ner i skogen. Vi var på vändplatsen en stund och tränade övergångar. Vänster varv har blivit sämre igen. Men å andra sidan klarar hon fortfarande att byta håll i trav åt båda hållen. Det var inte möjligt för ett år sedan. Lika så kom galoppen hyfsat lätt.

Idag lördag har Manno och jag åkt till Sösdala ridhus. Där var det två hoppekipage med uppbyggd bana. Två trevliga kvinnor med fina hopphästar. Manno och jag började från marken tills han spände av. Lite övergångar som gick bra efter en stunds superkortstegstrav. Därpå fokuserade vi på skritt och sidvärtes. Några mindre fina slutor åt båda håll.

Det var nog första gången som Manno såg en hinderbana och tillhörande hoppekipage. När de bytte hästar, så lät jag Manno hoppa ett litet kryss på linan. Det gick hur fint som helst. Han borde kanske blivit hopphäst.

Längtar sommar och sol och värme. Tackar Sösdala Ryttarförening för att de har byggt ett ridhus, så jag kan få skydd i dagsregnet.

onsdag 18 februari 2015

Freja

Började Frejas dag med att boka in nytt tandläkarbesök. Det har inte slagit väl ut. Hon är bättre, men tuggar fortfarande bollar och dreglar. Provar nu Nina Nordgren, som är veterinär och en av Sveriges sex hästodentologer. Hon använder tandläkarinstrument och kan jobba med större precision och har dessutom röntgen med. Manno kommer också att få sig en omgång. Plånboken kommer att bli helt tomt. Upward Spiral med Karen och Nina för tänderna gör att jag får nog satsa på mycket gröt till lunch igen. Fast om jag ska komma i den där bröloppsklänningen jag fick av en vän, när jag skiljde mig, så behöver jag ändå förlora vikt. Så det kanske är en win-win-situation.

Den 25 juli blir det premiär på Människohästar och bröllop och cirkustält. Galet nära nu. Men som ordspråket säger: om inte dina drömmar skrämmer dig, är de för små.

Jag lever i skräckblandad förtjusning.

tisdag 17 februari 2015

Manno tisdag

Förökte få ordning på styva nacken. Gick så där. Vid kontakt med tygeln.och riding med högre energi, så blir det gärna stelt i nacke först och sedan går det vidare ut i hals och bogar. Balansen försvinner och vi är ur fas.

Provade på låg energi och övergångar mellan alla gångarter. Det fungerade efter några gånger! Jippie!
 Bild på Rosa och Jasmine som blev uppladdad av misstag. Men den ser så somrig ut att den får vara kvar. foto: Björn Petersson

Freja, dock inte lika suddig i verkligheten med joxande grävskopa i bakgrunden, från i går.

tiden

Inte mycket hästat. Jag har varit trött och skröplig. Nu är det lov. Manno var med och tränade med Klinten Kultur och fick vara med Agne igen. Igår blev det lite on line för Freja bredvid lastbil och grävare. Idag ska det ridas på Manno.

söndag 1 februari 2015

veckan som var

I måndags var jag på föredrag om att mentalt förbereda sig på tävling. Det var Anna Hassö som berättade om det hon kommit underfull med och lärt sig på sin väg till VM i fälttävlan. Bland annat har hon kommit tillbaka efter först ha krossat bäckenet och sedan brutit ryggen. Tuff donna den där Anna.

På tisdagen lite ridning på Manno i skritt på gården. Men han gick fint och var så mjuk i sidorna och nacken. Äntligen 30 mjuka minuter.

Freja tränade jag på lina i världens minsta skritt och i att kliva på. Vi gjorde tio små icke fettbrännande minuter.

Onsdagen var jag matt och satt i stallet i fåtöljen och Manno stod bredvid och åt. Tack Parelli för att jag i alla fall kan ha gjort lite "undemanding" och inte ingenting.

Torsdagen var inte mycket.

Fredagen innebar trav och galopp danskrundan runt. Manno var fin och mjuk.

Lördag skulle rida bak och träna galopp på vändplanen. Planen blev inte genomförd. Fullt med jägare och små tyska terrriers och uppskrämda vildsvin. Vi fick fokusera på att vara kommunicerbara och tillslut lite mjuka i trav på vändplanen. Red hem.

Freja på lina i alla gångarter. Första gången hon klarade hela varv på korta linan i galopp.

Söndag, Freja på lina i alla gångarter. Tog dumt nog galopp innan jag balanserat henne med svängar och sidvärtes. Vänster blev svårt. Skritt i minsta steget och längsta steget och det samma i trav.

Manno såg tigrar i skogen och var spänd, flög i luften och snurrade. Jag höll mig kvar, men hängde i knävecket ibland. Satt av på det värsta stället och jobbade alla gångarter på lina tills det var mycket frust. Vi stog och hängde och sedan satt jag upp. Men herr Manno hade inte för avsikt att gå tillbaka och förbi tigerboet. Men det var min åsikt att det skulle gå uppsuttet också. En hel del spänningar, snurr, hopp och vändningar tillbaka och framåtdrivning under sång. Sabeltandade tigrar gillar inte sång. När det skymde kom vi förbi faran. Jag satt av, gav godis och vi gick hem. Manno 19 år stollar till det. Dock är jag glad för att jag kunde sitta kvar.