tisdag 21 mars 2017

Red Manno, joggade Sockan

Sjukskriven. Ögonmigränen som gav bara blixtar i blick en kvart och dygnslångt illamående och yrsel, behövdes vilas efter, för att undvika omgående återfall. Natur och hästar är bra för människan, så jag red ut på Manno. Danskrundan. Den tog 53 minuter. Första halvan var han spänd och ville inte gå fram, jag manade på och vi gjorde mycket länga yttersida och sidvärtes. Effekten var marginell, men vi kom framåt i skritt hela tiden. Så på hemhalvan av vägen gick Manno fint under mig i början. Kändes avspänd och med. Men så efter ett tag började hemmet dra. Han blev snabb och rushig, utan kontakt med mig i skritten. Så jag gjorde halter, backade och böjde hals som Honza sa. Många, många gånger. Ett tag var tionde meter. Med lite overshooting och att han fick skritta med ett ben i taget i ultrarapid, så kom vi till slut till enighet. Det gladde mig, men var inte lätt vunnet.

Sockan och jag joggade danskrundan. Det tog 34 minuter idag igen, trots att jag tog 100 längre joggsteg och sedan 100 korta steg om och om igen. Sockan är fin att ha med nu. Inget krångel och dra i grimskaft. Nästan inte ens seg idag.

Freja hade tappat vänster framsko. Zeta är inkallad och kommer senare idag. Så jag vet inte vad det blir med den lilla pållan idag, än.

Uppdatering: Arbetade lite från marken Honza style och lite gå fram och tillbaka förbi ladan. Vi har ju svårt att komma från gårdsplanen. Freja blir superspänd och känns nästan okontaktbar när vi kommer mot vägen. Så jag tänkte att om vi går många gånger först så kanske det går bättre. 25 minuters gångande och Honzande. Därpå satt jag upp. Freja var lugn, men hade ändå inte släppt till riktigt under gångandet. Vi tog ett varv runt brunnen och styrde mot grinden. Det blev lite spänt men fullt styrbart. Tog några volter vid ladan och red tillbaka, rundade brunnen gjorde halt tog en morot och softade. Ut till ladan igen två gånger till med volter på vägen, bokstavligt talat. För jag ville att Freja skulle länga yttersida och slappna av på vägen. Det gick bra.
Tredje gången vid ladan satt jag av och vi hängde fem minuter och Freja fick en morot. Jag kommer ihåg att fokus är avspänd. Heja oss!

Bild på Freja från årsdagen av magerbilderna.



Inga kommentarer: